Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 35 (11)
GUTENBERG
05
eller egendom, kunna ledarene dömas ända till 5 års
tukthusstraff.
Detta „tukthusförslag" väkte naturligtvis bland
alla arbetare den största förbittring och ovilja emot
kejsaren, som eljest inte häller åtnjuter alttor stora
sympatier bland tyska arbetare, och protestmöten
höllos nästan i hvarje stad. I främsta rummet var
förslaget riktadt mot social-demokratin, men just
genom det har socialismen blifvit förstärkt med
tusental arbetare och i anledning däraf kalla
socialisterna kejsar Vilhelm till social-demokratins största
välgörare.
För öfrigt är „tukthusförslaget" alldeles onödigt,
ty också enligt nuvarande lagar dömas arbetare ofta
till härresande straff för sträjkförbrytelse, men i fall
de .arbetsvilliga" sträjkbrytare begå samma
förbrytelser, da är det helt annat, ty dessa äro ju enligt
tyska kejsarens ord „ett för staten synnerligen nyttigt
element".
I anledning af detta lagförslag sände
förbundsmötet pà förslag af ordföranden till riksdagen ett
protesttelegram, i hvilket framhölls att denna lag
skulle göra arbetarnes föreningsrätt fullständigt
illusorisk och endast öka arbetsgifvarnes makt och
anhöll därför färbundsmöte som representant för
26,000 tyska arbetare riksdagen om förslagets
afböjande.
Sä skedde äfven, ty riksdagen afböjde förslaget
nästan enhälligt, nägra konservativa undantagna
som röstade för det.
Pä andra inötesdagcn beslöts hl. a. att sänka
prenumerationspriset pa förbundets organ
.(Jorres-pondent" till 65 Pf. för kvartal och till redaktör
ätervaldes nästan enhälligt herr L. Rexhäuser.
Redaktörsarvodet höjdes med 200 Rink ärligen, sä
att det nu utgör 2,500 Rmk Förbundets
grundläggare, herr Richard Härtel, gaf därefter en kort
historik öfver förbundet och slutade med att höja
ett lefve för detsamma.
Före förhandlingarnas begynnande pà tredje
mötesdagen nedlades en praktfull krans vid .Gutenbergs
staty".
Nästan alla understöd beslöts att höjas, för hvilka
jag redan redogjort i mitt första bref, enär
förbundets förmögenhet för närvarande tillåter det. I
fråga om ömsesidighetsförhàllandena med utländska
typografförbund beslöts att godkänna bestyrclsens
hållning i tvistigheterna med schweiziska
typografförbundet „Helvetische Typographia".
Ömsesidig-hetsförhällandet ined finska typografförbundet rör
endast reseunderstöd.
På sista mötesdageu återvaldes samtliga
besty-relsemedleminar, nämligen till ordförande herr E.
DöUin, till kassör herr G. Eifber och till
hufvud-förvaltarc herr Beyer. Lönearvodet bestämdes för
ordföranden till 2,800, för kassören 2,600 och för
hufvudförvaltaren 2,600 Rmk ärligen. Till ort för
nästa förlmdsmötet utsågs Munchen.
,, Yerein der Berliner Buchdrucker uncl
Schrift-giesser" är förbundets största afdelning med öfver
5,000 medlemmar och en förmögenhet af omkring
175,000 Rmk. Föreningen är grundad år 1862 och
är afdelning af förbundet sedan dess grundande år
1866. Förvaltningen af förbundet handhafves af
bestyreisen, utgörande 11 personer: en ordförande och
hans ställföreträdare samt tvä sekreterare och sju
medlemmar, samt vidare en förvaltare och en
hjälp-förvaltare, en kommission, som vid förekommande
behof väljes, fem revisorer och tre suppleanter.
Ordförande är sedan 1891 herr Albert Massini. Medlem
af föreningen kan hvarje utlärd sättare, tryckare,
stereotypör och stilgjutare blifva; kvinliga medlemmar
finnas icke, ty de några sättarinuor som här finnas,
blifva icke taiitfcnligt aflönade och kunna
följaktligen icke blifva förbundsmedlemmar. Föreningens
platsförmedlingsbyrå, bibliotek m. m. äro belägna i
föreningslokalen Ritterstrassc 88.
Möten äga rum hvarannan vecka och erhåller
hvarje medlem några dagar före mötet ett tryckt
cirkulär, hvari alla diskussionsfragor äro angifna
samt förteckning öfver sjuka och aflidna medlemmar
och andra föreningsmeddelanden.
För att gifva läsaren en föreställning om dessa
möten, skall jag berätta om ett af de stormigaste,
som ägde rum i början af september i Lovisen-
städtisches Concerthaus, en stor konsertsal. Salen
är öfverfyld och bjuder för en utlänning ganska
egendomlig anblick. Uppe pà estraden sitta
ordföranden. förvaltaren och sekreteraren med hvar sin
ölsejdel framför sig och i salen sitta mötesdeltagarene
vid små bord och dricka öl. Ordföranden Massini,
hvilken iir en utmärkt talare, öppnar mötet, hvarpå
följa bestyrelseineddelauden och några mindre viktiga
frågor. Följer sedan hufvudfragau, föreningsafgiftens
nedsättande frän 1: 70 till 1: 50 Pf. per vecka och
Berliner-tillskottet pä förbundsunderstödet för
arbetslösa till 3: 50 Pf. Ordföranden redogör först för
frågan och framhåller att sedan förbundsunderstödet
blifvit förhöjt till 10: 50 i veckan, sa kunde
Berliner-afdelningens tillskot nedsättas till 3: 50, så att det
härefter skulle utgöra tillsammans 14 Rmk. i veckan
mot 12 förut; pà detta sätt kunde förenings afgiften
också nedsättas till 1: 50. I fall afgiften bibehålles
ined 1: 70, sä skulle understödet för konditionslösa i
Berlin utgöra 15: 75 i veckan, hvilket ordföranden
ansag redan ga för långt. Vid därpå följande
debatten sparades ingalunda pa ord. Först yttrade
sig en humoristisk talare, som motsatte sig förslaget.
Hans andragande var fullt af alla möjliga
beskyllningar mot bestyreisen, de flesta sådana att de gåfvo
skäl till antagandet, att mannen inte var riktigt
nykter och hans tal blef hvarje minut af bry ten af
intensiva skrattsalfvor. Sedan uppträdde flere talare
för och emot förslaget och en motståndare till
förslaget frågade med helt allvarlig min om bestyreisen
anser de konditionslösa sämre än sig själfva. Nu
uppstod en tumult, under hvilket man omöjligen
kunde höra någonting, stormande bravorop,
skrattsalfvor och under allt detta ringer ordförandens klocka
oupphörligt. Till sist höll herr Massini ett tal, hvari
han yttrade sitt beklagande öfver flere medlemmars
uppträdande och uppmanade till omröstning. Vid
omröstningen segrade bestyreisens förslag med
endast nägra rösters majoritet, så att
föreningsafgif-ten nu utgör 1: 50 Pf. i veckan. Mötet slutades
närmare kl. 1 pä natten, hvarefter de flesta ännu
fortsatte debatten i kringliggande „Kneipcr".
I Tyskland fira alla förbundsafdeluingar hvarje
sommar s. k. Johannis-fester till minne af Johannes
Gutenberg. Härvarande förening hade sin
Johannis-fest lörd. d. 8 juli i .Neue Well", en af Berlins
största sommarnöjeslokaler. Parken var fylld af en
ofantlig människomassa, mest naturligtvis ,,typer"
med sina anförvandter o. s. v. Programmet
utgjordes af orkesternuninier, sang af föreningens närmare
100-uianstarka sångkör, varieté-nuinmer o. s. v.
samt till sist en praktfull illumination, hvars sista
nummer utgjorde ett „Hoch der Verband" i stora
eldbokstäfver. Efter illuminationen började dansen
och „das geniütliche Zusammcnsein", hvilket räckte
till kl. 7—8 pä morgonen.
Om partiförhållandena här är att nämna att
största delen af tyska typografer äro
socialdemokrater, hvilket är lätt förklarligt i de härvarande
förhållanden, ty då regeringen föreslår sådana lagar
som nämda „tukthusförslag", måste hvarje arbetare
bli socialdemokrat, hvilket för öfrigt inte alls är sa
förskräckligt, soin många personer tyckas föreställa
sig med sina tal om „brandröd socialism", förutsatt
att den icke gar till ytterligheter.
Som prof pä en ofta alldeles löjlig kontroll i
mänga härvarande tryckerier inä nämnas, att
rilk-ningsböckerna i det tryckeri, i hvilket undertecknad
konditionerar, ga igenom fyra händer, förrän de äro
riktigt säkert kontrollerade. Först genomgår en
korrektor dem, sedan faktorn, därefter prokuristen och
till sist prinsipalcn själf, inom parentes sagdt en
miljonär. Och icke nog härmed: under veckan
genomgås böckerna ännu en gång för att vara absolut
säker pä att firman inte blir bedragen.
Hj. H.
Kirje Viipurista.
iii.
Glöm ej Jir/alid/onden!
Tasaista on yhteistoimintamme ollut, melkein
säännölliseen suuntaan kerran kuukaudessa on pidetty
kokouksia ja onhan niisiä ollut osanottajiakin
milloin enemmän milloin vähemmän. Kuu jäsenluku
tätä nykyä on vähän päälle 50 ja vertaamme
ko-kouksissakävijäin keskilukua jäsenlukuun, uiin
moit-teenalaiseksi täytyy mainita osastomme
yhteistoiminta. Tämän epäkohdan elinjuujet ovat niin salassa
ja syvällä, ettei niitä tahdo löytää vaikka
kaukoputken kanssa tirkistäisi .syntyjä syviä", eikä apua
tule vaikka mitä tekisi tämän laimean osanoton
vilkkaaksi saattamisessa. Keinoja on koetettu
mo-menlaisia, vaan tähänasti ne ovat olleet turhia
yrityksiä, mitä tulevaisuus tässä asiassa määrää, siitä
saamme puhua toiste. Jokaisen jäsenen tulisi
käsittää selvästi, että heillä on velvollisuuksia sitä
yhdistystä kohtaan, jonka jäseniä he ovat, olkoonpa
se vaikka kupparien eli lukkarien kokoonpauema, ja
velvollisuuksien laiminlyöminen tuottaa vastaavan
rangaistuksen, se on varma asia ja monta kertaa
käytännössä toteutunut.
Kehoituksena vilkkaampaan yhteistoiminnan
osanottoon tahtoisin jäsenille huomauttaa, että
Karjalassa työskenteleväin ammattilaisten on pian
avattava silmänsä, ettemme myöhästyisi oikeasta ajasta,
joka saapunee hyvinkin pian, ja silloin tarvitaan kaikki
voimat ponnistamaan, että saataisiin kauan korvissa
kaikunut .nuku rauhassa" poisetuksi aina tuonelan
tuville saakka.
Kokouksissa keskustelluista ja keskusteltaviksi
otetuista asioista mainitsen seuraavat:
Aikascmmin Liitolle luovutettu vaau kartuttamista
varten yhdistyksen hoidossa oleva satunnaisten
menojen rahasto päätettiin lähettää Liittohallitukselle,
ei satunnaisten menojen rahastoon, vaan
vararahaston kartuttamista varten. Kun päätös
luovuttamisesta tehtiin, oli rahastossa varoja 20 mkaa, nykyisin
on siinä 50 mkaa, joka lisäys on koottu lainauksella
saaduista koroista.
Jäsenmaksut päätettiin alentaa 25 p:niin
kuukaudelta, ennen oli 50. Tämä päätös käv voimaan 1
p:stä lokakuuta 1899.
Ammattikirjallisuuden hankkimista koskeva
kysymys jätettiin lähempää keskustelua varten ensi
kokoukseen.
Huomattavin näissä kysymyksissä ja päätetyissä
asioissa on yleisen läänikokouksen pitämistä koskeva
kysymys. Mikäli vähäisestä keskustelusta kävi
selville, aikoo osasto ensi suvena kutsua kaikista
Karjalassa olevista Liiton osastoista edustajia yleiseen
kokoukseen, joka pidetään Viipurissa. Tämä kysymys
sai jo ensimmäisessä kokouksessa yleisen
kannatuksen, vaan lähemmän päätöksen tekeminen jätettiin
ensi kokoukseen. Olisi hauska nähdä että osasto tätä
kysymystä toteuttaessaan koettaisi parastaan ja
ottaisi huomioon, että semmoisen kokouksen kautta
saataisiin karjalaisiin synnytetyksi enemmän
yhteistoiminnan intoa ja avatuksi näkökohtia
puutteellisuuksien poistamisessa. Sen toteuttaminen tosin
vaatii aineellisia varoja, vaan jos innostusta on asiaan,
niin varojen hankkiminen lienee katsottava
sivuseikaksi silloin kun on kysymyksenä jotain jaloa.
Viime lokakuun l:nä oli meillä arpajaiset.
Iluvi-toimikuntänmie innokkaalla työllä saatiin ne
onnistumaan jotenkin hyvin, eikä yleisökään jättänyt
unohduksiin tilaisuutta luovuttaakseen roponsa
.mustan-kaartin’’ hyväksi. Voittoja oli saatu vähän yli 200
ja olivat ne yleensä arvokkaita. Monipuolisesta
ohjelmasta mainitsen opettaja Valveen tilaisuutta
varten sepittämän juhlarunon, joka yleisölle jaettiin
iltamassa. Puhdas voitto teki 934 inkaa 18 pniä.
Jos mikä muu kaupunki voi kilpailla seurojen,
yhdistyksien ja liittojen suhteen Viipurin kanssa, niin
todella voi sitä jo sitte sanoa suureksi perheeksi,
jossa Koipeliinit ja Musteliinit ovat sekasin kun
Olu-visen sukutaulussa. Täällä on jos jonkinlaisista
aineksista muodostuneita seuroja: herroista, narreista,
liikemiehistä, lukkareista, kuppareista, hampuuseista,
työmiehistä ja työnantajista y. m. y. m. niin että luulisi
jo riittävän yhden kaupungin osalle, vaan niin ei
näy olevan sillä yks’ puuttuu, sano piru kun luki
hyttysiä, niinpä Viipuriltakin. Täällä näet puuttui
yhdistystä kirjapainon faktoreista, vaan nyt
semmoinenkin kuuluu olevan äsken tänne perustettu. Nimeä
ei tällä esikoisella kuulu vielä olevan muuta kuin
.rengas", joten ei voi varmuudella päättää kuuluuko
se feminiiniin tai maskuliiniin eli n. s. sekarotuiseen
luokkaan. Mutta kun se rupeaa puhumaan että sitä
muutkin ymmärtää kuin hän itse, niin luultavasti
sillä on paljon sanomista. Niin odotetaan me
kirjaltajat täällä. Hyvät opettajat sillä kuuluu olevan,
oikein ensi luokan prima lajia, ainakin siitä päättäen,
mitä eräs tarkkakorvainen oli kuullut opettajan, joka
oli kuppari, sen päähän pänttäävän:
.Kun kerran työmiehet (kirjaltajat)
hävyttömyyksiin asti menevät .kohtuullisissa- vatimuksissaan,
niin sinun tulee ja on velvollisuutesi laittaa kahta
kauheampi .reklcmentti" semmoisten vaatimusten
vastapainoksi. Sinun pitää ensinnäkin viittoa tie.
jota myöten tulee heidän marssia; silloin vasta työ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
