Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
gutenberg.
N:o 47 (11)
ningskast. För att icke göra kasten vidlyftigare
än den var förut, öfverflyttade han kapitälerna
i en invid kasten placerad smal låda, men då
han för sina 43 stafvelsetyper, i stället för de
vanliga 152 facken, behöfde 169 dylika,
indelade ban dem i 14 bela, 12 halfva och 143
tjärdedels fack. Utom de förut brukliga
ligaturerna Æ, GE, æ, æ, fi, ffi, fi, och ffl voro
hans logotyper följande: ai, ans, ant, aux, ce,
com, con, de, des, èe, ées, elle, en, ent, és,
eur, eux, fe, ge, he, ien, ier, ill, ion, je, la,
le, les, me, mon, ne, nes, oi, öns, ont, our,
ous, qu, qui, re, res, se, ser, ses, tre, ve och
xe. 1 patentet ingår äfven ett af honom
uppfunnet sätt att genom kall-lödning direkt
sammanfoga de särskilda stilarna.
För att närmare belysa detta system kommer
en mening, att vid sättning taga sig ut som
följer: *)
La composition, proprønewi dite, est Taswmbk
ge des lettres pour en former des mots, des
lig«es, des pages de quelque n at ur c g«’ils soiewt.
Denna sats fordrar, framställd med vanlig
stil, tecknen medräknade, 120 grepp, vid
användning af de Georg’ska typerna erfordras
blott 84 grepp. Dessa stå alltså i förhållande
till stilen 7 : 10.
Ett jättearbete inom den tyska
språkforskningen, som för ej länge se’n nådde sin
fullbordan, skall kanske ge en fingervisning om
huru ett ändamålsenligt logotypsystem skall vara
uppställdt. Vid den 1892 hållna internationella
stenografkongressen tillsattes en komité, hvilken
fick sig den uppgiften förelagd, att anställa
undersökningar öfver bokstäfvernas,
ordstammar-nes, för- och ändstafvelsernas och ljudens olika
förekomst i tyska språket. Komitén tog sin
uppgift mycket allvarligt och utvalde omkring
з,000 ark af olika format och ur alla grenar
af mänskligt vetande. Mer än 1,300 personer
behandlade i olika sektioner detta oerhörda
materiel. Resultatet föreligger nu och framgår
däraf att 20,000,000 stafvelser fördelade på
10,910,777 ord hafva granskats. De enkla
orden hafva förekommit: ,,der" 361,044 gånger,
,,die" 354,614 ggr, „und" 320,988 ggr, „ein"
280,103 ggr, ,,in" 193,256 ggr, „zu" 183,366
ggr, ,,den" 147,642 ggr, „das" 127,137 ggr,
,,von" 122,515 ggr, „nicht" 166,692 ggr, „dem"
104,021 ggr, „des" 103,175 ggr, „sie" 102,212
ggr, bland förstafvelserna har: ,,ge"
förekommit 443,639 ggr, „be" 226,827, „ver" 195,412,
„er" 122,662 och „an" 85,473 gånger.
Själf-Ijuden förekomma i följande ordning: e, i, a,
и, o. Diftongerna: ei, au, eu, äu, ai.
Med anledning af ofvanstående föreslår
författaren följande 23 karaktärer: der, die, das,
des, dem, den, er, sie, es, ein, in, zu, \on,
und, nicht, an, be, ge, ver, en, ig, lich och ung.
Idéen, att genom logotyper förenkla
sättningen, är såsom af ofvanstående synes, nästan
lika gammal som konsten själf, men det under
tidernas lopp å skilda system nedlagda arbetet
och kapitalet står icke i proportion till den
verkliga nytta de hafva uträttat. Knuten är att
uttänka ett förenklingssätt, som på samma gång
det har gångna systems förtjänster, äfven vore
fritt från dessa brister: vidlyftighet med däraf
följande svårhandterlighet. Skulle ett fullt
praktiskt system se dagen vore därmed mycket
vunnet. Det skulle, om ock blott för en
begränsad tidrymd, utestänga det spöke, som kallas
sättmaskinen. Den kris, den revolution inom
konsten, som närmar sig med säkra steg,
skulle genom ett dylikt icke-mekaniskt
förenklingssätt afvändas kanske för en hel mansålder.
Andra förenklingssätt.
Om man, utgående från det praktiska
resultatet, forskar efter en idés värkliga ursprung,
kan man icke annat än häpna öfver den långa
tidsrymd som åtgått för dess omsättande i
praktiken.
Se vi t. ex. på Stephen Scudders ,.Monoline"
med dess åtta matrisstänger. De 96 bokstäf-
*) De George’ska logotypcrna äro satta med kursiv.
ver och tecken som äro nödvändiga för engelsk
sättning sorteras här i åtta olika valörer, hvaraf
hvarje innehöll tolf stilar: t. ex. M, W, Æ, CE,
£, tankstreck etc.; b, d, g, h, k, n, p, q, u, x,
y, I, f, i, j, 1, t etc. Denna ljusa idé, genom
hvilken ,,Monoline" blef betydligt öfverlägsen
sin äldre syster ,,Linotype", väckte formligt
uppseende. Indelningen af alla gemena och
kapitaler på åtta systematiska tjocklekar
betecknades som något alldeles nytt, då den i själfva
verket se’n årtionden tillbaka hade funnits på
papperet. Hvad man hade skäl att häpna
öfver, var att en nära till hands liggande god
idé ofta behöfver många årtionden, innan den
kommer till praktisk användning.
Först när ,,Monoline" hade visat, att man i
Antikvan kunde aptera alla för sättning af
engelska nödvändiga bokstäfver, ligaturer, tecken
och siffror i åtta tjocklekar, kände man sig
plötsligt öfvertygad om utförbarheten af en mer
än ett århundrade gammal idé, en idé, om
hvilkens omsättande i praktiken såväl
boktryk-kare som stilgjutare och stämpelskärare
uttalat sin förkastelsedom.
Taltecknen voro troligtvis de första typer,
som man försökte gifva gemensam tjocklek.
Redan i det 1733 utgifna Ernesti’ska verket:
,,Die Woleingerichtete Buchdruckerey" finnas
uppgifna siffror å Garmond-Cicero och
Mittel-kägel, som sinsemellan intogo samma rum. I
hvilket land man först kom på den tanken, att
gjuta taltecknen å samma bredd, om i Italien där
man i icke matematiska arbeten först lär hafva
användt de indiska (arabiska) siffrorna *) eller i
Frankrike eller i Nederländerna, där typografien
vid början af XVI århundradet innehade en hög
rang eller i Tyskland, låter sig svårligen sägas.
Redan i slutet af förra århundradet hade man
i Frankrike gjort försök med att bland de
vanligaste brödstilarna införa en reform med syfte
att erhålla en normalbredd. Man tillskrifver
vanligen den år 1794 guillotinerade
revolutionsmannen Momoro för att i samband med Didot
hafva verkställdt dessa första försök.
För att visa huru behöflig en förändring till
det bättre var, kunna, vi som ex. taga en
frakturstil från början af 30-talet. Ligaturerna och
tecknen oräknade fanns ända till 28 skilda
tjocklekar. Siffrorna, som då för tiden götos
till hvarje stil särskildt, hade endast de
sinsemellan sex olika tjocklekar, till stilen förhöllo
de sig sålunda att: 3 var lika med a och g;
4 = H och U; 5, 6, 9 och 0=L, p och x;
1, 2, 7 och 8 (de båda senare voro på samma
bredd) harmonierade icke med någon af
bokstäfverna. Bokstäfverna A, 11, C, K, M, N, Q
och W hade hvar sin särskilda bredd.
Sinsemellan lika voro blott D och G, F och S, H
och U, 1 och Z, O och P, R och V härjämte
voro E, T, och X å samma bredd. Y och m
stämde likaledes öfverens. Af de gemena voro:
a och g; b och v; h och q; e, o och r; i
och 1; k, s, t och z, n och u sinsemellan å
samma bredd. **)
*) Under boktryckerikonstens första tider ända till
början af XVI århundradet betecknades i arbeten,
som satts med tysk stil, siffror och tal sålunda:
fraktur j = 1, ij = 2, iij — 3, iv = 4, v = 5, vi = 6.
vii = 7, viij = 8, ix = 9, x = 10, xx = 20. xxxj = 31,
xlv = 45; c = 100, cvij = 152; cd = 400; d = 500.
dccvj = 706; m = 1000. inccccvl = 1450 eller lncccliiij
= 1454. f antikvan användes antingen de
„romer-ska siffrorna", som vi ännu i dag bilda af versalerna
C, D, I, L, M, V och X eller fingo motsvarande
gemena göra tjänst i de förras ställe, dock så. att för
500 sattes Id och tör 1000 — clo. Årtalet 1670 fick
efter det senare talbildningssättet följande utseende
(med kapitaler): cioioclxx, (med gemena): loloclxx.
**) Ibland kunde hända, att till och med n och u
ej voro å samma bredd. Detta har sin särskilda
orsak, som jag här i korthet vill omnämna. N gälde
som normalbokstafven och all beräkniug skedde pr
1000 n som då för tiden i Wien betalades med 14
kreuzer, vid tidn. 17 kr. För att nu draga nytta af
denna beräkningsgrund och på samma gång göra
sättaren förfång läto många boktryckare gjuta
bokstafven n något tjockare, så att vid en spaltbredd
af fyra konkordanser ung. ett n inbesparades. Detta
fula drag af principalerna ledde till en skarp
agitation för alfabetsberäkningens införande, som också
1872 kom till stånd.
Af ofvanstående framgår, att den största
godtycklighet rådde. Stämpelskärarna bekymrade
sig mycket litet om bokstäfvernas förhållande
till hvarandra, och skuro sina stämplar efter
sitt eget godtycke och ställde mången gång
stil-gjutarna framför rätt svåra uppgifter, då dessa
sökte att åtminstone få några stilar att stämma
med hvarandra.
Att det, beträffande stilarnes bredd, ännu är
mycket öfrigt att önska, visa följande två prof
å moderna stilar (fraktur och antikva):
8 £ 3 e: e 3 ft nit $ 3 si $ fi $ s m æ 9? © ©
$ o sas arc
. , ; :’! i j f j f t i = ([ t g e r j q * ? b b § † g o ö 3 t)
l) u u a o p n n n „ H ff fi tf fi ff fi ff ft> d) m
. , ; :!’]ijl)fIt-r?s§x†ceaovyJgbdp
q n u h k x fl fi ff
R X E F L P V T æ B C O Q R A U & Y D G H K w
X æ N m M (E
Ofvanstående fraktur har 34 olika tjocklekar
alltså något mindre än sin 50-åriga föregångare.
Antikvan består sig blott med 21 tjocklekar.
I båda fallen ett tio-femton-tal för mycket.
I New-York träffades 1892 mellan sättare
och arbetsgifvare en öfverenskommelse, att, för
underlättande af beräkningen de 26 gemena (j
medräknadt) i antikvan ej finge
tillsammantagna vara å mindre bredd än 15 „m". Dessa
26 bokstäfver indelades åter i två klasser, de
13 vanligaste förekommande: a, c, d, e, b, i,
m, n, o, s. t, u, z som tillsammans skulle vara
lika breda ined de 13 andra bokstäfverna.
(Forts.)
Från förüundsomrädet. Liiton alalta.
— Sortavala Yhdistyksen
kuukausikokouksessa t. k. 14 p. äänestettiin vakinainen
ylimääräinen taksoitus liiton vararahastoon
poistettavaksi, mutta lupasi yhdistys puolestaan muutoin
vapaaehtoisesti koettaa kartuttaa liiton
vararahastoa.
Notiser. Uutisia.
— H:gin Kirjaltajainyhdistyksen
huvitoimi-kunta pani l:nä pääsiäispäivänä
Arkaadiateaat-terin lämpiössä toimeen onnistuneen
perhe-iltaman. Yleisöä, enimmäkseen yhdistyksen jäseniä
ja heidän lähimpiään, oli saapunut pieni sali
täpösen täyteen. Ohjelma oli rikas ja
vaihteleva sekä samalla huvittava. — Toivoa sopii,
että tämmöisiä iltamia niin usein kuin
mahdollista toimittaisiin, sillä niillä on tavallaan
kasvattava vaikutus sen vuoksi, että niissä jäsenet
paremmin kuin muuten ovat tilaisuudessa
tutustumaan toisiinsa, ja siten poistuvat usein eri
jäsenten kesken vallitsevat väärinkäsitykset.
—m —
— Iltaman vietti Sortavalan
Kirjaltajaylidis-tys toisena pääsiäispäivänä kaupungintalolla.
Ohjelmassa oli esitelmä, näytelmä, soittoa,
laulua ja tanssia. Väkeä oli vähänpuoleisesi,
enimmäkseen työväenluokkaan kuuluvaa.
Säätyhen-kilöitä ei tällä kertaa ollut saapunut iltamaan.
Tähän heidän poissaoloonsa oli tietysti syynä
äskeiset tapahtumat.
— Kirjaltajain lakko Amsterdamissa
Kirjaltajain lakon johdosta ovat sikäläisten
sanomalehtien omistajat päättäneet ulosantaa
yhteisen koneella ladotun sanomalehden ilman
kirjaltajain apua.
Helsingissä 1900.
•). sinieliulcsen perillisten kirjapaino osakeyhtiu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
