Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 41 (11]
gutenberg
43
linen työpäivä (ennen 11 t.) ja 3 5 pennin
palkankoroitus tunnilta, tuntipalkkalaisille.
Sa-nomalehtilatojien työtuotanto aleni 4,000
neliöstä 3,750:teen.
Laskulatojien palkka korkeni 10 pennillä
l,000:lta neliöltä. Mutta Briisselisäisillä olikin
iso kassa (50,000 Frankia) ja tämän lisäksi
kertyi ylimääräisen verotuksen kautta
Sihteeri-viraston välityksellä kaikilta osallisilta liitoilta
20 penniä kultakin jäseneltä viikossa kahden
viikon aikana myöskin melkoinen summa.
Vanhemmat lakkolaiset saivat kassasta avustusta
3 mk. 50 penniä päivässä ja nuoremmat
kirjaltajat sekä oppilaat noin 1:50 — 2:50.
Ei kuitenkaan hyvää ilman pahaa. Lakon
päätyttyä jäi 300 kirjaltajaa palkattomaksi. 100
paikkaa tunnustavat Brässeliläiset toverit
lykkö-nään menettäneensä ja 200:n sijalle oli
hankittu miehet muualta.
Ænsiedelnin (Sehweizissä) kirjaltajain
työlakko, joka kesti yhtämittaa 12 viikkoa,
päättyi huhtikuun 29 p:nä työmiesten voittoon.
Mainittuna päivänä saivat kaikki kirjaltajat
palata jälleen paikkoihinsa, 11-tuntisen
työpäivän sijaan hyväksyitiin 10-tuntinen: palkka- ja
muut työntekoehdot tulivat kaikilla
kirjapainoaloilla parannetuiksi; konetyöntekijäin
(konemestarien sisäänasettajain, kivipainajain y. m.)
työnsopimukset lakkautettiin ja niiden sijaan
laadittiin erityinen tariffi, ja liittoon kuuluminen
on isäntien puolesta sallittu sekä lopuksi
hyväksyttiin työntekijäin valitustoimikunta, joka
vasfedes tutkii työntekijäin valituksia.
Pääasia oli kuitenkin se, että työntekijäin ja
toiminimi Denziger & kumpp:in kesken saatiin
aikaan kirjallinen palkkataksa.
,,Taistelu oli kyllä kova ja vaati suuria
uhrauksia. Ja vaikk’emme kaikkea
saavuttaneetkaan, mitä olimme toivoneet, niin olemme
kuitenkin tulokseen täysin tyytyväiset, varsinkin
kun otamme huomioon sen tosiasian, että
toiminimi Benziger & kumpp:in joka oli yli 100
vuotta käyttänyt rajatonta valtaa
työntekijöitänsä kohtaan ja oli itse laatinut lakinsa heille,
täytyi miljoonineen taipua työntekijäin
solida-risuuden alle, joiden kestäväisyys ja
horjumat-tomuus meitä useinkin ihmetytti. Ei
yhtäainoa-takaan lakonrikkojaa ilmaantunut, eikä
yksikään pettänyt asiaansa. Juuri senvuoksi
us-kallammekin luottamuksella katsoa
tulevaisuuteen vakuutettuina siitä että työtoverit eivät
ainoastaan tahdo ja kykene säilyttämään sitä
minkä olemme saavuttaneet, vaan myöskin
uskollisina liitonjäseninä tulevat työskentelemään
tulevaisuudenkin varalle".
Näin kertoo Schweizin kirjaltajaliiton
hallitus itse Sihteerinviraston kiertokirjeessä
toukokuun 10 p:ltä.
Amsterdamissa (Hollannissa) ryhtyivät
kirja-painonomistajat työstä sulkemiseen. Noin 750
kirjaltajaa oli siellä jo toukokuun alkupuolella
eroitettu työstä.
Viime vuoden kuluessa oli kirjaltajat
kirja-painonomistajien kanssa saaneet aikaan useita
palkkasopimuksia, joiden mukaan olisi
huhtikuusta lähtien pitänyt alkaa palkkojen korotus.
Mutta herrat isännät muuttivatkin palkkojen
korotuksen lyönsuluksi. Ja tämän johdosta
pyytää Hollannin kirjalt. liiton hallitus muilta
liitoilla vapaaehtoista avustusta näille työstään
eroitetuille tovereille.
6löm e] "^eserv/onden!
De olika försöken att på icke
mekanisk väg förenkla
sättningen.
Efter Karl Häger
af
J. J:n.
(Forts. fr. n:o 10).
Var sättkast gälde för många bland dem
som grubbla öfver förenklad sättning utan
mekaniska apparater, som det största hindret för
deras idéers förverkligande. Man beräknade
approximativt huru lång väg sättarens arm pr
dag vid så och så många tusen bokstäfver
hade att tillryggalägga och omsatte, för att
äfven icke fackmän skulle kunna sätta sig in i
hvad frågaij gälde, resultatet i kilometer och
mil. Beräkningarna sakna icke silt intresse.
En flink tidningssättare t. ex. hvilken i
genom-snill sätter 12,000 bokstäfver pr dag måste pr
år låta sin arm tillryggalägga, om man kan
använda detta uttryck, en vägsträcka af
7,200,000 fot. Afståndet från vinkelhaken till
kasten och åter är då beräknadt utgöra en fot.
7,200,000 fot utgör 720 geografiska mil eller
detsamma som afståndet mellan Portugals
vestkust och Uralbergen. Förenklingen skulle nu
gå ut på, att, genom en annan placering af
stilen söka förkorta denna väg. Härigenom
skulle han vara i stånd att utan större
ansträngning än förut hinna ett högre
satskvantum.
Bedan i förra århundradet framkommo
synnerligen i England och Frankrike förslag till
fullständig redigering af kasten, gående ut på
att betydligt förminska densamma och placera
de vanligast förekommande bokstäfverna
närmast sätlaren.
Bland de mäti, som försökt att på denna
väg förenkla sättningen, intager otvifvelaktigt
den franska typografen Théolisle Lefevre etl
bland de främsta rummen. Enligt hans
uträkningar skulle, med den kast som då 1836
användes, en sättares hand vid en sats af 18,000
n (cirka 24,000 typer) tillryggalägga en sträcka
af 30,243 fot, under det att, om den af honom
sammansatta kasten användes, våglängden vid
samma satskvantum reducerades till 27,828 fot.
Detta skulle enligt hans uträkningar: på ett år
= 300 arbetsdagar (9,000 n =12,650 typer pr
dag) med användande af den gamla kasten
utgöra en vägsträcka af 7,461,054 fot, med hans
kast åter blott 6,928,924 fot. Alltså en skilnad
af 532,730 fot, hvilken skilnad han antog
utgöra omkring 23 arbetsdagar.
Ett lika originelt som praktiskt förslag till
omdaning af den i Amerika brukliga engelska
kasten gjorde 1860 boktryckaren i Boston
Thomas Rooker. Han föreslog nämligen, att man
skulle placera såväl versaler som kapitaler
bredvid de gemena, på det alt i synnerhet de med
kapitaler satta orden skulle kunna sättas lika
snabbt som med gemena. För att gifva ett
begrepp om den Kookerska kastanordningen,
bifogas här nedan den mellersta delen af den,
som bekant, tredelade engelska kasten.
gemena, normal utslutning jämte de vanligast
förekommande versalerna. Allt annat såsom
insättning af tecken, utslutning o. d. jämte
af-läggning måste sättaren göra för band. I
skenor, hvilka liksom den noga polerade banan
lutade starkt, voro stilarna placerade och föllo
genom tryck å tangenter ned på den allt mer
afsmalnande banan och därifrån i hvad som
ersatte vinkelhaken. Hvad som icke fans i
ap–paraten förvarades i en mindre kast vid sidan
af densamma. Millar betecknade sin maskin,
hvilken först 1874 blef allmännare bekant, som
,,billig sättmaskin", hvilken beteckning den nog
motsvarade, då den icke kostade mer än 300
fi., huruvida den dock hjälpte sättaren att
förenkla hans arbete låter jag vara osagdt.
(Forts.)
M N H 0 Y Y P P
M m N n H h 0 0 y P
Fria ord. — Vapaita sanoja.
Har faktorn å ett tryckeri rätt att behandla
sina arbetare efter eget godtycke?
Den 1 mars 1883 antog typografen A. Alex.
Lindfors kondition som textsättare å den nyss
startade tidningen Nya Pressen och har alt
sedan dess haft anställning vid sagda tidning,
samt stått vid sin kast likt ett urvärk, skötande
sin plats som få, tils han den 15 sistlidne april
utan vidare blef förflyttad till en annan plats
som civilsätlare. Han fann sig i sitt öde utan
knot, särskildt som det försäkrades honom, aff
förtjänsterna där skulle vara ganska goda. Men
häri blef det ett misstag, ty här blef
förtjänsten ungefär hälften af hvad fallet varit på
tidningen. Då man betänker, att en person, som
en lång följd af år (icke mindre än 17) stålt
på tidningen och nu sedan han är gammal och
arbetsförmågan själffallet icke så stor, som för
unga och vana civilsättare, kan man nog tänka
huru lifvet nu käns för honom, särskildt som
han är familjefar och måste därtill bidraga att
försörja en gammal mor. Tyngden käns också
svårare, då man betänker, att å sagda tryckeri
finnes flere platser, hvilka innehafvas af yngre
personer, med stora löner och lättare arbete,
alt blott för att de råka vara i „smöret". Å
andra områden brukar fallet vara så, att då en
person varit länge anstäld i affären honom
vederfares all aktning och rättvisa, samt belönas med
särskilda utmärkelser och lön ställes så, att
den gamle kan godt lefva, oaktadt hans
krafter aftaga, men å sagda officin tyckes fallet
vara alldeles motsatt. Där belönas folk icke
efter förtjänst, utan endast efter hur man råkar
vara i ,,smöret". Och är faktorn dessutom så
oförskämd mot sagda sättare, att då han sökt
plats å en annan tidning, ban pä förfrågan af
dess faktor, förklarat honom vara en ,,farlig"
person — förmodligen socialist, ty dessa
betraktas ju som sam hällsvådliga och andra
grun-; der skulle han knappast kunna hafva, men nu
är fallet det, att nämda person icke uppträdt
på annat sätt, än gentemot faktorns å tryckeriet
orättvisa, hvilka äro in legio. — Då inga
utsikter finnas, att få en upprättelse åt oftanämda
sättare, så vädja vi till typografernas förening,
på det den må taga hand om saken.
•Vän af rättvisa.
Men man måste slå in på nya banor för att
motarbeta den allt närmare framryckande
sättmaskinen och så uppstodo de apparater, som
bilda ett mellanting mellan sättmaskinen och
handsättningen. Den åsigten vann många
anhängare, att man kunde, istället för att låta
sättaren hämta stilen i facken, söka föra denna
till vinkelhaken på mekanisk väg.
Den första, som praktiskt bevisade
möjligheten af denna idés realiserande, var en sättare
i London vid namn Millar. Han konstruerade
1870 en apparat som till hälften utförde en
sättmaskins arbete. Apparaten satle bloft de
. Från förbundsområilet. Liiton alalta.
— Helsinki. Yhdistyksellä oli kokous
tou-kok. 27 p:nä. Liittohallitukselta tulleen
kirjelmän johdosta koskeva Turkuun perustettavan
Työväen sanomalehtiyhtiön osakkeiden ostoa,
päätettiin lähettää listat kiertämään.
Työväen yleiseen kävelyretkeen, joka
pannaan toimeen Helluntaina, päätettiin ottaa
miehissä osaa, ja valittiin airueiksi lirat K. Kalenius
ja A. J. Jakobsson sekä lipunkantajan hra Alb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
