Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
gutenberg.
N:o 47 (11)
Kosk’in varamiehiksi hrat E. Wallenius ja
Hagman.
Kysymykset koko maata käsittävän yleisen j
tariffinvalvontakunnan asettamisesta ja yötyön
kokonaan poistamisesta pantiin pöydälle, koska
kokoukseen oli saapunut vain 12 jäsentä.
Seuraava kuukausikokous päätettiin pitää
vasta syksyllä, koska jäseniä nykyään ei näy
•yhteispyrinnöt innostuttavan.
—m—
Notiser. Uutisia.
— Gutenbergs 500-àriga födelsedag
kominer, såsom redan omtalats, att högtidligen
firas i sommar i Mainz, där Gutenberg föddes
och fullbordade sin stora uppfinning.
Till en början var afsikten endast, att
minnet skulle firas inom en trång ram och på ett ,
mera akademiskt sätt, men ju mera tiden
framskred desto mer ökades hänförelsen, så att man
beslöt, att festen skulle få en allmän karaktär
och att den skulle räcka i flere dagar (den
23—26 juni).
Hufvudnumret vid festligheterna blir ett
historiskt festtåg i stor stil, för hvars anordnande
redan subskriberats 44,000 mark. Tåget, som
skall framställa en hyllning från alla tiders och
alla kulturfolks stora andar, omfattar 40 stora
afdelningar. Herrar och damer ur de högre
klasserna deltaga däri; deras antal uppgår till
1,400; dessutom medvärka 1,100 statister, 380
musikanter, däribland 80 till häst, skola
likaledes uppträda i kostym. 40 vagnar skola
användas, dragna af 700 hästar.
Förutom festtåget märkas på programmet:
en akademisk fest och en kostymfest i
stadshallen, en folkfest, en stor konsert och en
Rhen-färd till Bingen.
1 sammanhang med festligheterna anordnas
en typografisk utställning.
— Till underfaktor å Handelstryckeriet
härst. har antagits hr Lauri Lyytikäinen från
Kuopio.
— Till syssloman för nya och gamla
kliniken har antagits ombrytaren å tidningen Nya
Pressen hr Axel Lindholm.
— Till ombrytare för Nya Pressen har
antagits typografen Emil Holländer.
— Osakkeita Turun työväen
kirjapaino-osa-kevhtiöön, 25 mk. kappale, voidaan merkitä
täkäläisen Kirjaltajain yhdistyksen huoneustossa,
missä sitä tarkoitusta varten löytyy
merkitse-mislista.
— Seurattavaa. Eräässä latomossa sattui
nykyään että latoja tapaturmaisesti särki yhden
kehilön joka oli kiireellistä laatua. Saadakseen
ajoissa valmiiksi tekivät toverit paii tuntia
ylityötä siten auttaakseen tapaturmasta kärsivää,
joka tästä avusta lahjoitti Vararahastoon 5 mk.
Esimerkki on etenkin siitä syystä mainittava
koska tämänlaisissa tapauksissa useasti
tapahtuu että avustajille vaivan palkkioksi tarjotaan
päihdyttäviä juomia.
— Typografiska föreningen i Stockholm
och det nya tariff-förslage t. Föreningen hade
lördagen den 7 april ett mycket talrikt besökt
sammanträde, hvarvid bl. a. förekom
tariffkommissionens förslag till ny tariff för sättare.
Efter ett par timmars liflig diskussion antogs också
detta förslags I :a mom. 1 o. 2, hvarigenom
såsom grundprincip fastslogs veckolönssystemet.
För slutbehandling af tariff-förslaget
ajournerades sammanträdet till torsdagen den 12 april,
• lå förslaget i dess helhet blef i hufvudsak god-
kändt. Bland dess bestämmelser förekomma
följande:
Minimiveckolön för utlärd sättare 25 kr. jämte
15 proc. lokaltillägg, som utbetalas vid hvarje
kvartals slut eller vid typografs afflyttning från
platsen.
Daglig arbetstid 9 timmar.
Öfvertidsarbete betalas med 50 proc. de
första två timmarna efter ordinarie arbetsdagens
slut samt å helgdagar till kl. 5 e. m.; därefter
och för söndagar samt efter kl. 5 e. m. ä
helgdagar 100 proc. — Sammanräknade öfvertiden
pr vecka och sättare får ej öfverstiga 15 timmar.
(För tryckare 20 timmar).
Ömsesidiga iippsägningliden är 14 dagar.
Nuvarande veckolöner, mellan 25 och 30 kr.,
höjas med 5 proc.
I maskintryckarnas tariff äro bestämmelserna
om veckolön, arbetstid, öfvertidsbe&lning,
uppsägningstid m. m. lika med de motsvarande i
sättaretariffen. Dessutom förekomma
bestämmelser angående betalning för förlappningar, för
skötande at gas- eller fotogenmotor (3 kr. extra
pr vecka), olycksfallsförsäkring (2,000 kr. pr
arbetare) o. s. v.
Tarifferna, som gälla för så väl manliga som
kvinnliga typografer, äro afsedda att träda i
kraft den 1 jan. 1901. Förslagen gå nu i
första hand till typografernas förbundsstyrelse,
hvarefter de öfverlämnas till hrr boktryckare.
—• Brist pa tidningspapper. Efter hvad
pa-riser-tidningen ,,Presse Internationale" berättar,
börjar i London, såsom en följd af kriget,
uppstå en kännbar brist på tidningspapper.
Priset på detsamma lär redan stigit 20—40 °/0.
I följd af tidningarnas enormt stegrade behof
kunna pappersbruken, trots ansträngande af
alla krafter, icke tillfredställa det plötsligt ökade
behofvet. Såsom försvårande omständighet
tillkommer, att i följd af sista sommarens
ogynnsamma väderlek minskades tillförseln af trä
från Sverige och Norge och upphörde alldeles
från Nord-Amerika. Hvilka tal det rör sig om
visar följande exempel. Den dagliga 8 stora
foliosidor starka Londontidningen ,,Dailv Mail"
hade före kriget en upplaga af 620,000 ex. Nu
säljes af bladet dagligen 1,052,000 ex. Under
november lär allt som allt afsatt? 27,350,000
ex. Och dock är denna måhända icke flen
mäst spridda Londontidningen. Om kriget ännu
skulle vara en längre tid och upplagorna hålla
sig i samma höjd eller måhända ännu mera
ökas, så kunde kanske Londons
tidningstrycke-rier stå inför den eventualiteten att sakna
papper. De engelska tidningsförläggarna hafva
emellertid efter hvad som sports redan vändt sig
till utlandet och till priser, betydligt öfver de
normala, införskrifvet det väntade behofvet
mot-svaranda kvantiteter.
— I Frankrike räknades för första
månaden på det nya århundradet 65 sträjker med
20,578 deltagare. De llesta sträjkerna falla inom
textilindustrien. Vid 41 sträjker var det fråga
om löneförhöjning, vid 5 om förkortning af
arbetstiden. Af de inom månaden afslutade
sträjkerna blefvo: 13 till arbetarnas fördel, 26
ändades genom kompromiss och 18 blefvo
resultatlösa.
— Huru skrifver man artalet 1900 med
romerska siffror? Akademien i Paris har
besvarat denna fråga så, att man kan skrifva såväl
MDCCCC som MCM, dock är det sista att
föredraga vid prägling af mynt, medaljer o. d.
— Lättnad i arbetet för kvinnor. Den 1
jan. detta år trädde i England The Shop Seat
Akt i kraft, hvarigenom arbetsgifvarna
förständigas, att där kvinnor användas i arbete, lämna
dem tillfälle att under arbetet sätta sig ned,
genom att tillhandahålla föreskrifna bänkar med
plats för 3 personer. Underlåtenhet att ställa
sig detta till efterrättelse är belagdt med
bötesstraff af för första gången ända till 150 mk.
Bibelförläggarna i Amerika befinna sig
för närvarande i en svår kris.
Förlagsbokhandlare, som uteslutande befatta sig med religiös
literatur, hafva låtit trycka den heliga skrift i
sådana oerhörda stora upplagor, att priset pr
ex. blott är några ören; de ligga i stora
massor på lager och finna inga köpare. Det är en
slags bibelkrasch. De amerikanska förläggarna
slöto sig tillsammans till ett syndikat för att
undgå ruin — men förgäfves. Då hoppades de
att med Englands hjälp blifva befriade ur sitt
betryckta läge, men detta visade sig lika
re-sultatlöst. 1 England existerar nämligen ett
bibelmonopol; universiteten i Oxford och
Cambridge hafva uteslutande privilegium alt trycka
och förlägga bibeln.
— Statstryckeriet i Washington. Den nya
bygnad i Washington där statsryckeriet är
inrymdt har en höjd af 7 våningar och är
försedt med 12 elektriska hissar, som löpa i
trummor, beklädda med glaseradt tegel. I händelse
af eldsvåda finnas 4 stora trappor som
reservutgångar. Alla prässar drifvas med
elektricitet. De större hafva sin egen motor;
strömmen fås från en kraftstation i närheten.
— Alltid praktisk. Den nyaste
uppfinningen till befordrande af konst och hteratur —
det är en amerikansk tidning som har ordet —
är kjortor med pappersinlägg af sju lösa blad
öfver hvarandra, af hvilka man dagligen
borlrif-ver ett för alt alla dagar kunna ha ett rent
skjort-veck. Uppfinnaren af detta praktiska plagg
låter på baksidan af hvarje blad trycka en högst
spännande novell med fortsättning. Har nu
läsaren af en dylik skjorta en gång begynt läsa
historien, så kan han ofta icke vänta med den
efterlängtde fortsätningen till nästa dag, utan
rifver undan bladen redan innan det vore nödigt,
hvarigenom åtgången af dessa skjortveck så
stegras att patentinnehafvaren endast med stor
möda kan tillfredställa den ökade efterfrågan.
— I utrikes sig hedrande finne. Från
Hudiksvall i Sverige skrifves till Sv. Tvp.-Tidn.
följande:
Hit ankom för omkring 3 veckor sedan
finske typografen August Lindström, en läng
grofbygd karl, och anhöll som vanligt om
pän-ninghjälp, emedan han ej var med i kassan.
Här lämnas sällan kontanter, utan erhöll ban
i stället en matpolett till härvarande
goodtemp-larmatsal, med löfte om logi på kvällen,
hvarvid ban förklarade, att han hälst ville ha
pän-gar i stället för logi, emedan ban var behäftad
med „småkrvp". Detta lyckades dock ej, utan
fick ban sedan en logipolett. Några dagar
efter kom frun, hvilken innehade logiet, och ,,sade
upp" oss. Den sista typen, nämde Lindström,
hade nämligen burit sig svinaktigt åt, sade hon.
Kommit dit full på kvällen och skällt på sina
kolleger, som inte ville ge honom några
pän-gar. (Dessa skulle naturligtvis begagnas till
bränvin; historien om ,,smådjuren" förklarade frun
vara osanning, ulan var detta ett försök att få
bränvinspängar.) Maten hade lian kastat pä en
son till henne, som låg i en soffa, under det
ban i öfrigt lefde röfvare och förklarade, att han
skulle visa sig vara herre i huset. Till slut hade
ban slagit sönder ett bord. De innevarande voro
under detta lif uppskrämda och vågade sig ej
på att köra ut honom.
Slutet på visan var, att nu blef det slut med
logiet för luffande typer, som komma till
Hudiksvall; de få nu anlita polisens hjälp för att
få natthärberge. På samma gång vilja vi
uppmana kollegerna på andra platser att ej glömma
bort nämde individ; efter hvad vi sedermera
erfarit, lär det ej varit första gången han burit
sig illa ål.
Helsingissä 1900.
•). sinieliulcsen perillisten kirjapaino osakeyhtiu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
