Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 52-53 (16-17)
g u t e x berg
55
Grefvinnan.
Saga.
Det var for många, många år sedan, ja
läsaren får förresten, om den så önskar, själf gissa
huru många år det var, men alt nog, att det
ändock var åtskilliga år sedan dess, som i en utaf
Europas staters stater skulle startas en ny tidning,
som skulle utkomma i en af dess hufvudstäder, uti
hvilket det visserligen fanns förut icke mindre än
tre morgontidningar, men som i nämda stat,
liksom hos oss, fanns tvänne tungomål och
hvardera bildade, hvar för sig, ett slags parti, som
kämpade om herraväldet, ty hvardera ville, att
dess språk skulle vara den officiella. Därför skulle
den nya tidningen, bättre än dess ärade kolleger
med samma tungomål, föra partiets talan, kraftigt
och väl utlägga, hvilket skulle vara det rättare i
den goda statens hufvudstad och framföralt hade
man tänkt sig, att den tidning, som hörde till det
liberala partiet, skulle gifva efter och dö sotdöden
efter att hafva i 25 års tid fört det fria ordets talan
efter sitt eget godtycke. Denna tanke gick också i
fullbordan, ty efter endast några års fåfäng kamp
med sin nya kollega, slumrade detsamma in i den
eviga hvilan i en ålder af nyss fylda 25 år, till stor
glädje för dess nya konkurrent. Alt nog tidningen
skulle, såsom nämts, utgifvas och för attbättre
kunna existera, köpte man ett eget tryckeri, till hvars
faktor antogs en person, med samma tungomål,
som tidningens eget, men dock från ett
främmande land, ja ett land, som hade samma
tungomål och tänkesätt, som det parti, hvilket skulle
utgifva tidningen. Mon som mannen var en
främling å orten och eljes en beskedlig och
arbetare-vänlig karl, hade han oturen att erhålla endast
drinkare och slarfvar till sättare, hvilka intet annat
gjorde, än söpo sig fulla och sjöngo fosterländska
sånger 1 sätteriet, så att tidningen försenades alla
morgnar till icke ringa förargelse för såväl
redaktörer som prenumeranter. Man försökte vara sträng
mot dem, men det hjälpte inte, sedan köpte man
punsch och cigarrer åt sättarne, men detta hjälpte
lika litet. Tidningen hade sålunda utkommit i ett
par månaders tid, då det inträffade, att faktorn å
ett annat tidningstryckeri erhöll afsked af orsak,
att han blandade sig i tidningsredaktörernas
göromål, ty han hade god lust, att ge dessa en
undervisning, huru tidningen, enligt hans åsikt, borde
redigeras, hvilket emellertid icke behagade
redaktionen, utan afskedade dessa helt enkelt den
näsvise faktorn. Han lyckades erhålla platsen efter
det utländingen afskedats, och som han tidigare
pilaan muoto minut kerrassaan hämmästytti.
Sehän oli itse Johann Sebastian Bach! Ensi
silmäyksellä tunsin hänet ja seurasin hänen
jälissään. Hän nousi vaunuille, joilla jo
istuivat tuttavansa Goethe ja Beethoven. Mutta
heitä ei oltu muokattu eikä muovaeltu.
Kulkue joutuu tällä välin eteenpäin kuvaten
kansallisliikettä 1813, joka päättyi vapaussotiin.
Rauhallisempi kuva on Leipzigin kirjapainajat
(Jotta, Brockhaus, Breikopf, nykyisten suurten
toirninimien perustajat, ja kirjapainotaidon
edistysaskeleiden esittäminen.
Värikkäämpi kuva on sitten koko maailman
taiteitten kehitystä esittävä ryhmä, joka on
mitä rikkain ja silmää viehättävin. Ja lopuksi
tulee voittoisa „Germania" amatsoonien
ympäröimänä sekä kulkueen päättäjänä
juhlapukuinen ylioppilasjoukko.
Seuraavana päivänä tehtiin retki Reinille.
Käytiin Eltvillessa, jossa Gutenberg oleskeli
Adolf Nassaulaisen palveluksessa, Bingenissä,
jonka linnan terrasseilta ihailtiin Reiniä ja jossa
suurella mielihyvällä nautittiin Reinin viiniä.
Lopuksi lähdettiin vesille. Kolme höyrylaivaa
on varustettu kutsuttuja vieraita varten
pienempiä, kokonaan liputettuja veneitä on jos kuinka
paljon. Ja vanha virla loistaa monivärisenä
illan kultavalossa. Mutta sitte tulee yö ja
laivat palaavat verkalleen kaupunkiin, joka on
valaistu päästä päähän. .Joka asukas on
juhlassa osakas. Oiva oli tämä juhlasarja josta
oli poissa jokapäiväisyys ja epähienous.
gjort sig känd som human förman, följde också
ett antal sättare med honom, och de som haft
anställning å tidningen under främlingens tid,
afskedades på ett par undantag när, utom
fruntimmerna, hvilka alla fingo behålla sina platser,
ehuru den nya faktorn sade, att han icke tyckte
om att hafva fruntimmer, som sättare. Han var
särdeles förargad, att hans föregångare hade två
fruntimmer, som satte följetongen med god
månadslön, likaså ansåg han det vara onödigt, att
hafva en skild, som satt daglistan, det var, sade
han, att klå tryckeriet, ty en person kan mycket
väl sätta följetongen och någon skild för
daglistan behöfves icke häller, ty detta kunde
an-nonssättarne nog göra. Detta var också sant.
Men människan är svag, isynnerhet om man
råkar ha en dubbelt så gammal hustru, som ifian
själf är. Detta var också olyckligtvis
förhållandet med vår goda faktor. Som han var kort
till växten men råkat erhålla lång hustru, tyckte
han likväl om korta fruntimmer, och hur det
var, så en vacker dag erhöll den längre af
sättarinnorna, som var anstäld på följetongen,
annat arbete och den kortare fick allena sköta
om följetongen. Faktorn hade funnit henne
ytterst behaglig. Visst råkade en liten
tråkighet vara emellan, ty olyckan ville, att flickan
råkade hafva en fästman, hvilken hon tykte om,
ocli åt hvilken hon lofvat hand och hjärta Här
voro goda råd dyra. Men försöka duger. En
vacker dag blef fästmannen afskedad, därför, att
han vände ryggen åt faktorn. Xu trodde faktorn
sig vara herre på täppan, men däruti misstog
han sig. Flickan ville hafva sin fästman, och
därvid blef det. Fästmannen erhöll efter ett par
månaders frånvaro åter sin kondition och därtill
goda arbeten Så hände det, att underfaktorn
dog, och genom flickans bemedling erhöll hennes
fästman platsen, med god lön. Nu kom faktorn
emellertid underfund med, att det var för mycket
för flickan, att allena sätta följetongen, hon
erhöll därför större lön och spåne. Då båda hade
goda inkomster, gifte de sig, särskildt som
faktorn lofvade, att båda skulle få behålla sina
platser. Då de själftallet fingo det bra, började man
kalla honom till »grefve" och henne »grefvinnan".
En tid efter fingo de en arfvinge, hvilken i dopet
erhöll faktorns dopnamn. Sedan dess har åren
gått. Flickan, som blifvit fru, har visserligen
åldrats, men det ömma förhållandet, som varit
rådande emellan henne och faktorn, har
fortfarande bibehållit sig. Den plats, hon i åratal
innehaft har varit så bra och förmånlig man kan
önska sig, endast ett par timmars vistelse å
tryckeriet, det är alt och därtill en god lön, enligt
ryktet 200 mark i månaden. Det är därför icke
underligt, att »grefvinnan" har varit något på dåligt
humör, då tidningen blifvit indragen, ty
förhållandena i det land, där denna saga är förlagd, är
lika som hos oss, och det blir svårt att få det
lika bra, som hittils, så vida hon icke blir
pensionerad. Kaffe intar hon hvarje morgon å
tryckeri-kontoret, där också alltid en liten rendez vous
eger rum och där många af sättarne blifva
„svär-tade". — För daglistan har åter betalats en lön
af 100 mk i månaden. — Dessutom hafva både
fruntimmer och manspersoner lön efter utseende,
och skall »intelligenta" personer alltid hafva haft
företräde vid besättandet af goda platser.
Personer med mindre fördelaktigt utseende däremot
få arbeta så att svetten kokar på dem, oaktadt
de troget och flitigt stått vid sitt arbete. Men
vi befinna ju oss också i sagornas land.
Läsaren kan själf gissa hvart det landet är!
Nür.
Kirjaltajain kansainvälisestä
keskustoimistosta
on meille saapunut kiertokirje G p:ltä elokuuta,
jossa tehdään selkoa tariffiasioista eri maissa.
Suomesta julaistaan liittohallituksen lähettämä
selanteko tariffiasian päättymisestä täällä sekä
siitä nurjasta intoisänmaallisuudesta, jota
valta-lehdet sotkivat yhteen palkkataistelumme kanssa,
leimatakseen kirjaltajistoa isänmaanpettureiksi
olojamme tuntemattoman yleisön silmissä. —
Lopuksi lausuu keskustoimisto liittohallitukselle
kiitoksensa siitä kunnollisesta ja tarkoin
harkitusta toimenpiteestä, jota se osotti tariffiasiassa.
Belgia. Palkkataistelusta Brysselissä sekä
oloista Belgiassa yleensä kirjoitetaan:
Millä uhrauksilla voitto saavutettiin, käy
selville siitä, että viisi kirjapainoa, noin 300
työmiehellä, eivät ole hyväksyneet kirjaltajain
vaatimuksia. Nämä kirjapainot koettavat päästä
tar-koituksiensa perille pelkillä liittoutumattomilla
työmiehillä. Seurauksena tästä oli se, että
kesäkuun alussa 160 kirjaltajaa oli työttöminä,
joka luku myöhempinä aikoina on tuntuvasti
kohonnut vallitsevan työnvähyyden takia.
Kiertokirjeestä käy selville, että Belgiassa
vielä on suuri lukumäärä liittoutumattomia
kirjaltajia; maaseutukaupungeissa vallitsee
tätä-paitsi vielä suunnaton oppilaspaljous.
Seurauksena. näistä yhä sietämättömimmiksi käyvistä
olosuhteista on se, että ylenmäärin kirjaltajia
tulvaa pääkaupunkiin. Keskustoimisto ilmoittaa
vastaanottavansa mahdollisia avustuksia
työttömyyttä kärsiville tovereille Brysselissä, sillä nälkä
on kova.
Hollanti. Oloista Hollannissa mainitaan m. m.:
Jo vuodesta 1894 on liittohallitus
herkeämättä ollut toiminnassa koettaa parantaa niitä
sietämättömiä oloja, joissa sikäläiset kirjaltajat
työskentelevät palkkojen huonouteen sekä
työajan pituuteen nähden. Tätä liittohallituksen
innokasta toimintaa on suurimmaksi osaksi
vaikeuttanut se seikka, että Hollannissa liiton sekä
sen osastojen rinnalla myöskin toimii suuri
joukko n. k. ,,kristillisiä" yhdistyksiä, —
yhdistykset, jotka ovat pukeneet itsensä
,,kristillisyyden" kaapuun, mutta jonka jäsenet itse
asiassa eivät kuitenkaan ole muita kuin
järjestymättömiä lakkopettureja. Kaikkia liiton
yrit-tämiä parannuspuuhia ovat nämä ,,vanhurskaat"
ilolla tervehtineet; mutta silloin, kun on ollut
kysymys uskalluksesta työväen vaatimusten
toteuttamiseksi, niin ovat nämä ,,kristilliset"
elukat heti noudattaneet ,,kutsumustaan" siinä
muodossa, että ovat kääntäneet selkänsä
rehellisille tovereilleen ryhtymällä lakkopettureiksi.
Fria ord. — Vapaita sanoja.
Till Typografernas förening i Helsingfors.
Det torde för hvarje finsk medborgare icke
vara obekant, hvilken svår kris för närvarande
genomgår vårt land, och att tidningsprässen
gör alt, hvad på den vidkommer, för att så
godt sig göra låter, försvara sitt fosterland.
Detta oaktadt liar tidningen ,,Työmies" härifrån
dock gjort en sorglig afvikelse, och då detta
sker i arbetarnes namn, kan detta hafva
ganska menliga följder. Då typografernas
förening också är egare till ett antal aktier i
tidningen, anse vi det vara en plikt för oss, som
icke gilla detta förfaringssätt, att göra
föreningen uppmärksam härpå, ock om den så för
godt linner, gifva en protest mot nämda
tidnings ovärdiga handlingssätt. x.
Fastän vi ej kunna förena oss med
ofvanstående till H:fors typografförening framställda
uppmaning, ha vi dock ej velat neka plats för
olika tänkande i nämda fråga.
Hvad beträffar hr X. anfall mot
arbetarebladet Työmies, så tro vi oss ej behöfva vidare
än framkalla minnet af tariffstridigheterna hos
oss i vinfras och på hvilken ståndpunkt den
s. k. fosterländska tidningsprässen satte sig i
nämda rent ekonomiska fråga. Det var ej väl
därmed, att typografernes fordringar beskrefvos
som öfverdrifna. Nej! Mera rafflande skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
