Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
gutexbeeg
N:o 52-53 (16-17)
det vara. Hela flen finska typografkåren
smutskastades på det nedrigaste sätt och dess
medlemmar stämplades som fosterlandsförrädare.
Om vi öfverföra samma förfaringssätt af
nämda tidningspräss mot arbetarebladet Työmies,
så tro vi oss ha slagit spiken på hufvudet.
Det, att hr X. utfall mot Työmies vore framkallad
af illvilja mot nämda blad, vilja vi ej tro, men
tyvärr ha vi kommit till den öfvertygelsen, att
hr X. låtit sig vilseledas från detta håll af
öf-verklassens budbärare, hvilka ej i det ringaste
mån vinnlägga sig om den lägsta klassens
godtbefinnande, utan tvärtom motarbeta dess
besträfvanden till ett mänskligare tillvaro samt
i nämda fråga rida ännu på den redan murkna
käpphästen, på hvars panna läses: ,,I
fosterlandets namn". Om tidningen Työmies någon
gång, sjungande efter samma taktpinne, skulle
ha yttrat sig, att kärleken till fosterlandet för
närvarande på ett visst håll ligger i
pänninge-plånbokens tjocklek, så kunna vi ej finna detta
vara mera än på sin plats.
1 huru trånga omständigheter våra
arbetareblad — däribland äfven Työmies — för
närvarande befinna sig, framgår bl. a. däraf, att
äfven våra fosterländska tjänstemän i senaten ha
utfärdat en skrifvelse, däri det fria ordets
förkämpar påbjuda ännu ytterligare skärpande af
censuren för våra arbetareblad. Om Työmies
ej varit i tillfälle att i samma mån som
öfver-klassens tidningar inlinda sig i
fosterlandsfrågans förbländande gloria, så kunna vi ej räkna
detta tidningen till last. Af allt att döma,
så ligger dödens lie närmare öfver Työmies,
än något annat blad här i landet, ty denna
tidning, som redan ofvan anförts, har att kämpa
både såväl inom- som utom-,,bords" mot det
tyranniska väldets maktbefogenhet. Då vi äro
öfvertygade därom, att den rena
fosterlandskärleken genom öfverklassens vilseledande
språkrör i arbetarefrågan dragit hr X. till
nämda felsteg gentemot Työmies, så anmoda vi
såväl hr X., som möjligen äfven andra på
samma ståndpunkt varande typografer att
prenumerera på tidningen Työmies, för att på ett
mindre ensidigt sätt inlägga sig i förhållanden.
Hvad tidningen Työmies ståndpunkt i
arbetaresaken för öfrigt beträffar, så vilja vi ej
här vidare relatera om denna fråga. Kanske
det finnes ondt, men kanske det äfven finnes
godt. Men hvad beträffar dess patriotiska
ståndpunkt i den mycket omvädrade
fosterländska frågan, kunna vi ej uraktlåta att
uttala en protest mot hr X.
Till slut vilja vi ännu i broderlighet skärpa
minnet på hr X. med att människonaturen är
mera böjlig för klander än skryt.
Redaktionen.
Notiser. Uutisia.
— Förbundets Sjukhjälpskassas
stadgar, hvilka inlämnades till Senaten i slutet af
april, hafva ej ännu blifvit sanktionerade.
— Liiton Sairasapurahaston säännöt,
jotka jätettiin Senaattiin huhtikuun viime
päivinä, eivät vielä ole saaneet asianomaista
vahvistusta.
— Semester. Hufvudstadsbladets nya
tryckeri. I likhet med föregående år har
bolaget visat en aktningsvärd frikostighet, som
leder detsamma till all heder, i det samtliga på
månadslön anställda arbetare erhållit fjorton
dagars semester med åtnjutande af full lön;
häri inbegripne såväl elever som hjälparbetare.
Tvänne typografer, som voro sjukliga, beviljades
en månads ledighet med åtnjutande af full lön;
tidningens ombrvtare hade äfven denna senare
förmån. Detta vackra bevis på omtanke för
arbetarnes välbefinnande anse vi böra med
tillfredställelse antecknas, synnerligast då vi er-
farit, i hvilken utsträckning andra tryckerier
beviljat ledighet åt sina arbetare. — I
sammanhang härmed torde få nämnas, att bolaget hade
för afsikt ätt under den tid (en månad)
Hufvudstadsbladet var indraget, till samtliga
beräk-ningssättare utbetala en månadslön af 150
mark. Då istället för det indragna
Hufvudstadsbladet Notis- och Annonsbladet erhöll
tillstånd att utkomma tills Hufvudstadsbladets
indragningstid utgått, blef den beramade
månadslönen ej tillämpad. Emellertid bevisar detta
att Hufvudstadsbladets ledande män ej förbisett
arbetarnes behof under den befarade ledigheten,
hvilken dess bättre blef afhjälpt.
Arbetspersonalen å Tidnings- och
tryckeriaktiebolaget hafva under innevarande sommar, i
likhet med hvad fallet varit förut om åren,,
erhållit permission half månad eller en vecka,
efter deras egen önskan. Månadlönssättarne
hafva fått en del bel lön och andra åter half
lön. Såsom särdeles karaktäristiskt kan
omnämnas, att N. Pr. ombrytare, oaktadt ban icke
var mer än en knapp månad ombrytare, likväl
erhöll half månads permission med full lön,
men en sättarinna å civilsätteriet erhöll endast
en veckas permission med full lön, oaktadt hon
varit anstäld i affären under 12 år. Lika lärer
förhållandet varit med några andra yngre
må-nadlönstagare.
— Kesälomaa. Sen lisäksi, mitä viime
numerossa mainitsimme, on saapuneitten
tietojen mukaan seuraavissa kirjapainoissa
myönnetty lomaa:
Helsinki. Finsk Tidskriftin kirjapainossa
saivat kaikki vakituisella palkalla olevat viikon
lomaa täydellä palkalla.
J. Simeliuksen perillisten kirjapainossa ovat
kaikki vakinaisella palkalla työskentelevät
saaneet yhden viikon lomaa täydellä palkalla tahi,
jos niin haluavat, kaksi viikkoa puolella
palkalla.
Suomal. Kirjallis. Seuran kirjapainon viime
numerossa mainitsemaamme tiedonantoon on
lisättävä se, että myöskin painon vakit. palkalla
olevat vanhemmat oppilaat sekä sanomalehdessä
vakit. palkalla olevat latojat saivat kahden
viikon loman täydellä palkalla.
Hämeenlinna. Hämeen Sanomain
kirjapainon työväestölle on myönnetty 2 viikkoa
puolella palkalla ja sitä lyhempi aika täydellä
palkalla.
Joensuu. Joensuun Kirjap. osakeyhtiön
kirjapainossa on työväestölle myönnetty kaksi
viikkoa lomaa puolella palkalla. Edellisinä vuosina
on lomaa myönnetty yhtä pitkä aika täydellä
palkalla.
Oulu. Kalevan kirjapainossa on työväestölle
myönnetty kahden viikon lomaa. Palkkaa on
maksettu ainoastaan yhdeltä viikolta: taiturit 10
mk. ja oppilaat 5 mk. Kaupungin kolmessa
muussa kirjapainossa on myöskin myönnetty
lomaa ilman palkkaa.
Dödsfall. Stentryckaren Gustaf Adolf
Friman afled plötsligen i hjärtslag den 15
dennes, 52 år gammal. Friman hade samma dag
i vanlig tid börjat sitt arbete, men plötsligen
blifvit illamående, hvarför han transporterades
till sitt hem, där han efter endast tvänne
timmar afled. Född i Helsingfors hade F. lärt
sig stentryckareyrket bos firman F. Liewendal.
Sedan dess har F. arbetat såväl hos firmorna
F. Tilgmann och Weilin & Göös, som sist hos
Lilius & Hertzberg. F. hade gjort sig känd
som god arbetare och vänsäll kamrat. Vid F:s
begrafning, som försiggick den 18 aug. kl. 6 e. m.
å nya Lutherska begrafningsplatsen, hade
infunnit sig ett stort antal kolleger och bekanta
till den aflidne. Sedan kistan burits till
grafven af släktingar och vänner, förrättades
jordfästningen af pastor J. Engström. En dubbel
kvartett sångare utförde ,,0, Jesus när jag
hädan skall", „Mitt lif är en våg" samt ,,Lugn
hvilar sjön". På den igenmyllade grafven
nedlades flere kransar : af slentryckaren Krook från
arbetskamrater vid Lilius & Hertzbergs sten-
tryckeri, af stentryckaren Vesterlund från f. d.
kamrater vid F. Tilgmanns tryckeri samt en
krans af stentryckaren Henriksson från forna
kamrater å Weilin & Göös tryckeri. Kapten K.
Lilius framhöll den aflidnes plikttrogna, idoga
arbete samt det goda förhållande som
därigenom existerat dem emellan. Såsom lifligt
intresserad af typografernas sträfvanden, har ban
bl. a. tillhört. Typografiska föreningens
besty-relse, i hvars arbete ban värksamt deltog.
— Kuollut. Viime heinäk. 20 p. kuoli
Turussa pitkällistä keuhkotautia sairastettuaan
kirjaltaja Juho Fredrik Jänne. Vainaja oli
syntynyt Turussa 1877 ja oli käynyt opin
täkäläisessä Auran kirjapaino-osakeyhtiön kirjapainossa,
ollen liikkeen siirtyessä nykyiselle yhtiölle
edelleen palveluksessa täällä, jossa pääsi taituriksi
v. 1899.
Hän oli tunnettu säännölliseksi, raitiiksi ja
kaikin puolin kunnolliseksi ja ahkeraksi
työmie-heksi, nauttien sekä työtoveriensa että
isännis-tönsä luottamusta. Innolla hän myös ahkeroi
opintojensa kartuttamiseksi, ollen täkäläisissä
kansanopistokursseissa säännöllisenä
osanottajana. Kaipauksella jäivät häntä muistelemaan
ijäkkäät vanhemmat, jotka täten menettivät
vanhuutensa turvan, työtoverit ja ystävät, joiden
muistossa hän kauan on säilyvä.
— Faktoriksi Uudenkaupungin
Kirjapaino-Osakeyhtiön kirjapainoon on otettu hra Matti
Lindström, joka ennemmin on ollut
samanlaisessa loimessa Raumalla.
— Taitureiksi julistettiin v. k. 1 p:nä
Raumalla Juho Edo. Bäckman ja Juho Jalmari
Wahlroos.
— Finlands allmänna tidningar, som
snart uti 81 års tid trykts å Simelii Arfvingars
officin härstädes, komma från och med år 1901
att tryckas å senatens tryckeri, hvilket som
bekant numera förfoga öfver en skild byggnad
och som för ofvan nämnda ändamål försetts
med nva stilar m. m.
Tillstånd att flytta ur landet har
•beviljats typografen .T. B. Lantio från
Helsingfors.
— Helsingin kirjaltajayhdistyksen
urheiluklubi toimeenpani v. k. 19 p:nä
kilpapurjehduksen, johon sai ottaa osaa ainoastaan
kirjaltajain omistamat alukset. Kilpailuun oli
ilmoittantunut seuraavat 5 alusta: G.
Silfver-bergin ,,Verdandi" (0,8 valööriä), E. Krigin
,lärling" (0,7 val.), E. Albergin „Vergilio" (0,9 0
vai.), F. Forsströmin „Vi-Vi" (1 vai.) ja A.
Josefssonin ,,Zefyr" (0,8 5 vai.). Lähtö
tapahtui Hietalahden satamasta ja oli purjehtijain
kierrettävä Rvssänkarin ympäri.
Kilpailun tulokset olivat seuraavat:
Purj. aika. Lask. aika.
Vi-Vi . . 3 t. 10 m. 22 s. 3 t. 10 m. 22 s.
Vergilio . 3 t. 16 m. 37 s. 3 t. 15 m. 05 s.
Verdandi. 3 t. 34 m. 02 s. 3 t. 30 m. 36 s.
Zefyr . . 3 t. 43 m. 17 s. 3 f. 40 m. 41 s.
Darling keskeytti kilpailun.
Ensimmäisen palkinnon, merikiikarin sekä
sitäpaitsi klubin kiertopokaalin yhdeksi vuodeksi,
sai siis Vi-Vi, toisen palkinnon, kompassin sai
Vergilio ja kolmannen palkinnon pelastusvvön
sai Verdandi.
— Lite ombyte. Bland de till den 1
instundande november inkallade värnepliktige
märkes bland andra äfven en typograf, Johan
Fredrik Björkman från Helsingfors, hvilken i tre års
tid kommer att vid l:sta Nylands finska
skarpskyttebataljon förrätta aktiv tjänst.
— Ombyte förädlar själen. Å ett visst
tryckeri härstädes arbeta för närvarande, dels
som iläggare, korrekturafdragare, mottagare m.
m. en målaregesäll, en snickaregesäll, en
sjöman m. m.
Helsingissä 1900.
J. Simeliuksen perillisten kirjapaino osakeyhtiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
