Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 41 (11]
GUTENBERG
59
Kansainvälinen
Kirjaltajasihteerin-virasto.
Kiertokirjeessä 10:pltä toukok. ilmoitettiin
asianomaisille liittohallituksille allekirjoittaneen
ankarasta sairaudesta ja samalla pyydettiin että
tämä seikka otettaisiin huomioon. Toukokuun
lopulla luulimme jo siksi tointuneemme, että
voisimme jälleen ryhtyä toimeemme. Mutta siinä
valitettavasti petyimme, sillä kesäkuun
jälkimäisellä puoliskolla uusiutui tauti, joka teki
kai-kan työskentelyn mahdottamaksi elokuun alkuun
saakka. Pyydämme vieläkin arv.
Liittohallitusten kärsivällistä huomiota osaksemme, sillä
vieläkin tarvitsee tilamme paljon sääliväisyvttä.
Toverillisella tervehdyksellä!
Bernissä 20 p. elok. 1900.
Kansainväl. Kirjaltajasihteerin viras to.
Friedrich Siebenmann.
De olika försöken att på icke
mekanisk väg förenkla
sättningen.
Efter Karl Höger
af
J. J:n.
(Forts. fr. n:o 11).
Nästa försök i denna riktning gjordes af en
tysk, C. G. Fischer, som i förening med en herr
A. v. Langen (se föreg.) 1879 uttog patent å
en satsförenklingsmaskin i förbindelse med
af-läggningsapparat. Denna afsåg intet annat än
att hjälpa sättaren gripa stilen, i det den
sorterade alla stilar åt samma håll.
Millars ofvan omtalade apparat gaf idéen till
en mer komplicerad, af en engelsman viel namn
T. F. Porter uppfunnen maskin, som 1879
infördes i marknaden och hvilken liksom Millar’s
tillförde sättaren stilarna på mekanisk väg.
Dessa förvarades i metallhylsor anbragta i 45
graders vinkel och voro, allt efter de stilar som
de innehöllo, längre eller kortare. Hvarje stil
sträfvade nedåt af sin egen tyngd. Sättaren
sitter framför den af ena foten igångsatta
apparaten och stilen faller honom formligen i
händerna. Så snart han fått åtta eller tio stilar
mellan fingrarna placerar han dem i vinkelhaken,
den mindre utslutningen har sin plats i en låda
närmast densamma. Till höger har han en kast
med de öfriga stilarna, tecken, bråksiffror o. d.
För att förhindra nästkommande stils utfallande
vid hylsans öppnande är vid dess underkant
anbragt en fjädrande metall-list. Denna enkla
apparat, hvars pris är ung. 30 pd. sterl., lär
ännu användas i några engelska officiner. Mr
Porter påstod, att en femtonårig flicka efter sex
månaders lärotid på en timme hade satt och
utslutat 60 rader petit af 15 cicero bredd ined
tillhjälp af hans maskin.
Året efter hafva vi att anteckna ännu en
förenklingsapparat af mekanikern J. R. Winder,
England. Med denna skulle man pr timme
kunna sätta mer än 6,000 bokstäfver.
Den af Millar, Porter och Winder bearbetade
idéen, att ersätta kasten med olika stilkanaler,
som till vinkelhaken nedsläppte bokstäfverna,
återupptogs 1881 af Louis Kossuth-Johson och
A. Löw från Brooklyn. Dessa båda erhöllo
1882 patent å tre olika uppfinningar:
aflägg-ningsapparat, sättmaskin och „svängande
stilkast". Den första apparaten af enklaste slag
hade till ändamål att underlätta afläggningen
och var ej större, än alt sättaren bekvämt
höll den i handen; i denna lilla inrättning var
,,greppet" placeradt. Den andra sättmaskinen
var en rätt stor och komplicerad apparat,
bestående af en rad kanaler, hvilka voro
upphängda om en rörlig axel och vid hvars undre
ända stilarna kommo ut när rören eller
kanalerna fördes tillbaka. Då emellertid denna
apparat ej visade sig synnerligen praktisk,
konstruerade de efter samma grundidé en ny,
som de kallade ,,svängande stilkast". Den lär
hafva införts å nagrà amerikanska officiner,
men gick snart samma väg som sina föregångare.
Fischer och v. Langen framkommo snart
åter, 1884, med en på grundvalen af deras
föregående patent bygd apparat för
sättningens påskyndande jämte afläggningsmaskin,
hvilken de gåfvo namnet ,,Gutenberger". Dessa
båda förenklingsapparater väckte på sin tid
bland Tysklands boktryckare stort uppseende,
så mycket mer, som en bland vårt facks främste
målsmän, Büxenstein i Berlin, sedan han å sin
officin låtit apparaten arbeta på prof någon
tid, genast inköpte fem ex. af densamma. Hvad
denna apparats produktivitet beträffar, lämnade
de hos Büxenstein uppställda ett ganska godt
resultat. Med 6l/s timmars arbetstid kunde en
sättare sätta omkring 3,600 stilar pr timma. Den
högsta siffran som uppnåtts var 3,800 stilar.
I februari 1886 meddelades tvsk patent å
en af hr Arthur Schwarz konstruerad, knapt
så stor som en hand, omkring nio konkordanser
lång ,,handsättningsapparat", hvilken formligen
är ett försök att införa ,,järnhanden" inom
typografien. Apparaten, som ingenstädes kom till
användning, omnämnes endast som ett utslag
af tämligen långt gående originalitet. Enligt
patentbeskrifningen beslod den af en på sidorna
och under sluten bleckränna fäst om
sätta-rens handled. I denna löpte fram och åter en
tapp; vid bleckrännan var fästad en omkring
två konkordanser lång fjäder, i ändan försedd
med en knapp. Utanför rännan var fästad en
hafstång, på hvilken knappen vid
nedteckningen verkade; häfstången var försedd med ett
litet utsprång (näsan). Beväpnad med denna
apparat grep nu sättarens hand öfver apparaten,
hämtade i kasten den önskade bokstafven,
närmade den till rännan, hvarvid knappen
nedtrycktes af flathanden och ,,näsan" förde stilen
till de i apparaten förut uppradade, af en svagt
verkande fjäder fasthållna bokstäfverna.
Samtidigt sköts raden något åt sidan, för att lämna
rum för nästa stil. Så snart stilen kommit
ned i apparaten, frigjordes knappen, ,,näsan"
veks tillbaka och nästa stil var färdig att
emottagas. Bleckrännans botten kunde öppnas, för
att bortskaffa de färdiga raderna.
Det. ges ytterligare några apparater, hvilka
hafva till ändamål att på mekanisk väg rada
de af sättaren ur kastfacken tagna stilarna vid
hvarandra.
En af de mest bekanta, är’ den genom
utställningen i Paris 1889 af ingeniör Alexander
Lagerman i Jönköping uppfunna ,,Typothetern".
Redan i början af sjuttiotalet hade lian
uppfunnit en högst originell sättmaskin jämte därtill
hörande utslutningsmekanism.
Typothetern kan icke med fog kallas någon
egentlig maskin, utan endast en liten apparat
lor sättningens förenkling och påskyndande.
Den anbringas vid kastregalen. Sättaren tager
som förut typerna ur kasten och kastar dem
med bägge händerna i den trattformiga
behållaren, obekymrad huru stilarne falla. Den
genialiskt uttänkta, ytterst finkänsliga mekanismen
för stilarne i den rätta ställningen och radar dem
bredvid hvarandra. De på sådant sätt satta
raderna öfverföras se’n till en fullständigt
automatiskt arbetande utslutningsapparat, hvilken gör
ut raderna på samma längd. Det påstås, att en
sättare med denna apparat, så snart han
uppnått något färdighet och är i stånd att arbeta
med båda händerna, kan sätta 4,000—5,000
typer pr timme.
Genom enkla förändringar är det möjligt, att
göra apparaten användbar för olika kegel. För
tre typotheter är eti utslutningsapparat
tillräcklig. Afläggningen tillgår som vanligt.
Lagerman har äfven konstruerat en
sorterap-parat för spatier. Han ville, att sättaren vid
afläggningen skulle kasta alla spatier och halfvor
i ett fack, från hvilket de sedan skulle vandra
till sorterapparaten som efter deras tjocklek
skilde dem i fina spatier, fjärdedelar, tredjedelar
och halfvor samt uppsatte dessa för utslutnings-
apparaten, hvarjämte den utkastade alla
sönderbrutna och böjda spatier.
I Wien och Berlin har den Lagermanska
uppfinningen ej haft någon vidare lycka. Dess
förnämsta fält har varit England och Amerika.
1887 förklarades det af tyska riket d. 10 maj
samma år utgifna patentet ogiltigt på grund af
att de stadgade afgifterna ej betalts, men synes
snart åter hafva trädt i kraft, ty d. 26 april
1888 öfverfördes patentet på ett bolag i London
vid namn ,,The Lagerman Typotheter and
justi-fier Company", hvilket aktiebolag d. 22 maj
1890 förvärfvade sig ett tilläggspatent under
titel »mekanism för framförande af bokstäfver
vid sättmaskiner". Redan förut hade af
samma firma d. 12 aug. 1888 uttagits patent på
utslutningsapparat vid sättmaskiner. Häraf
framgår att man sökte omdana typothetern till något
liknande sättmaskinen, för att göra den mera
produktiv. Det engelska bolaget eger ännu
bestånd, men lär icke göra särdeles goda affärer,
fastän typothetern lär användas i rätt många
engelska officiner. Däremot har det i New-York
bildade „Lagerman Typotheter Company"
redan gått omkull. Äfven i Stockholm var i
slutet af 80-talet på tal om att bilda ett
aktiebolag, som skulle exploatera de Lagermanska
uppfinningarna, dock stannade företaget i sin
linda.
(Forts.1
Ohjesääntö
Kansainväliselle
Kirjaltaja-keskustoimistolle.
(Jatk. n:roon 48-49).
B. Lakkotiloissa.
10 §. Lakkoihin, joissa tulee kysymykseen
kannatusavun saanti muilta liitoilta, voidaan
ryhtyä näiden kanssa niistä ensin suostuttua.
Tämän määräyksen kautta ei kuitenkaan
loukata kannatusavunsaantioikeutta
puolustusla-koissa.
11 §. Mainittu suostumus tapahtuu siten,
että se liitto, jonka piirissä sellainen lakko on
alkamaisillaan, lähettää kansainväliselle
Keskustoimistolle seikkaperäisen selityksen lakon syistä,
niiden kaupunkien, painojen ja kirjaltajien
lukumäärästä, joita lakko tulee koskemaan, sekä
yleensä kaikista niistä asianhaaroista, jotka
yhdellä tahi toisella tavalla saattaisivat vaikuttaa
liittojen päätöksiin.
Luottavaisella tiedonannolla ilmoittaa
Keskustoimisto sitte asiantilan muille liitoille ja
pyytää heiltä pikaista lausuntoa.
12 §. Jos 2/3 osallisista liitoista kannattaa
kysymyksessä olevan lakon alottamista, niin
määrää Keskustoimisto heti yleisen veron, joka
rasittaa kaikkia jäseniä yhtäläisesti.
13 §. Ellei yhteistä suostumusta 12 §:n
mukaan saada aikaan, niin kehoitetaan
kysymyksessä olevaa liittoa luopumaan lakon
aikeestaan.
14 §. Jos tämä ei voi myöntyä siihen, niin
on sen itse kantaminen seuraukset yrityksestään,
eikä Keskustoimiston puolelta tapahdu mitään
kannatusavun pyyntöä.
15 §. Osallisten liittojen johtokuntien s. o.
kansalliskirjurien on pidettävä huoli siitä, että
edellä olevilla ehdoilla alkaneessa lakossa
heidän osaltaan tulevat kerätyt apuverot
säännöllisesti joka kahdeksas päivä lähetetään
kansainväliseen Keskustoimistoon.
16 §. Kansainvälisen Keskustoimiston on
puolestaan pidettävä siitä huoli, että rahamäärät
säännöllisesti lähetettyinä saapuvat niitä
vastaanottamaan määrätyille välitystoimikunnille ja
henkilöille.
17 §. Lakkotiloissa nousee osallisten
liittojen yhteisesti suoritettava maksimimäärä 2:teen
frankiin päivässä kutakin lakkolaista kohden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
