Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
GUTENBERG.
N:o 55 (19)
i tim-tal utan att jag förstod däraf ett enda
ord. Naturligtvis blir man till sist äfven van
med det och så har jag också öfvervunnit de
värsta svårigheterna.
Den 24 juni anordnade franska förbundet
(Federation francaise des Travailleurs du Livré)
en enkel festlighet i anledning af Gutenbergs
500-åriga födelsedag. Utom musik och sång
bjöd programmet också på ett intressant
föredrag om Gutenberg och hans gärning af den
kände akademikern Anatale France (bekant
äfven i Finland för sitt vackra förord i boken
„Pour la Finlande").
Här har hela sommaren varit en rent af
infernalisk hetta, som föranledde hvarje dag flere
dödsfall i följd af solsting. Och för en
stak-kars syndare, som vi nästan alla äro, var det
nog en försmak af hvad som komma skall i
en mystisk ort som på franska heter 1’eufer.
För en nordbo var det nästan omöjligt att
arbeta och fransmännen tyckes hafva det lika
svårt. Ifall det inte skulle ha funnits
sättarin-nor tillstädes, skulle man nog ha klädd sig i
,,kejsarens nya kläder"; i alla fall hade man
på sig endast det allra nödvändigaste. Jag
märkte några sättare, hvilka rörde sig mycket
försiktigt i sina blusar. Då det förekom mig
misstänkligt, gick jag till en af dem för att
underrätta mig om rätta förhållandet, och hvad
såg jag? — — mannen var splitternaken! Men
jag märker att jag har redan skrifvit tillräckligt
för den här gången, således au revoir!
Hj. H.
från Allmänna Nederländska
Typografförbundets
redogörelse till Intern. Sekretariatet framgår,
att från början af 1894 förbundet fortfarande
sträfvat att genom löneförhöjning och förkortad
arbetstid söka förbättra de holländska
typografernas dåliga läge, men tyvärr hafva alla
dessa sträfvanden blifvit förföljda af otur och
det på grund af, att i Holland jämte det
Allmänna Nederländska Typografförbundet och
dess afdelningar, finnas en hel mängd s. k.
,,kristliga" boktryckeriföreningar, hos hvilka
ordet ,,kristlig" tjänar blott som skylt, medan
anhängarena af dessa lokalorganisationer i
värkligheten ej äro annat än organiserade
sträjkbrytare. Alla af förbundet hittills gjorda
försök att i gemenskap med dessa ,,kristligt"
Pääkaupungin-pakinoita.
Vanhojen ja kokeneiden olen usein kuullut
mainitsevan että „ei pidä maalata pirua seinälle,
sillä saattaa se siihen ilman sitäkin ilmestyä".
Tämä varoitus olisi ollut paikallaan niille
miehille, jotka täkäl. yhdistyksen viime
kuukaus-kokouksessa nostivat tuon nurinpuolisen
kysymyksen siitä, että yhdistys olisi lakkautettava.
Kiertokirjeestä nähtyäni tämän kysymyksen, en
ensin tahtonut uskoa silmiäni, vaan monen
kokeen perästä en kuitenkaan saanut näitä
sanoja toisiksi. Aprikoittuani asiaa sinne ja
tänne, tulin viimein siihen varmaan
vakaumukseen, että kysymyksen tarkoituksena lienee
kai antaa tarpeellinen „niskatuuppari" niille
yhdistyksen jäsenille, jotka ,,22-pennisiä" liiaksi
tuhlatessaan laiminlyövät yhdistysmaksujensa
säännöllisyyden sekä tällätavoin lisäävät
painojen muutenkin rasittavaa asiamiestointa
mo-ninkerroin, josta seurauksena on se, ettei
kukaan ole halukas millään ehdolla ryhtymään
mokomaan ,,lähetyssaarnaajan" toimeen, joksi
eräskin ,,kruunattu" kuningas ,,Pitkässä"
suvaitsi heitä nimittää. Arvelin myös sitäkin, että
kysymyksen nostajat olisivat luulleet tämän
organiserade, förbättra typografernas ställning,
hafva af dessa hvarje gång med jubel hälsats
och med eldig ifver arbetades det därvid; men
så snart det gälde att försvara fordringarna,
då visade sig dessa ,,kristliga" kreaturen i sitt
rätta ljus, i det de genast såsom förrädare och
sträjkbrytare vände sina ärliga kolleger ryggen.
Öfver orsakerna och förloppet af den sista
lönerörelsen skola vi här meddela i korthet
följande: I september 1899 steg antalet
kondi-tionslösa till närmare 100 man, ett mycket
abnormt förhållande för Amsterdam, medan
det samtidigt konstaterades, alt nästan i
samtliga boktryckerier fortfarande arbetades på
öf-vertid. Denna omständighet föranlät den
sedan längre tid bestående typografernas
tariff-kommission att träda i underhandling med
principalerna angående följande fordringar:
öf-vertidarbetets reducerande för att sysselsätta
ett större antal kolleger; timmelönens höjande
årligen med en cent. Den första fordringen
blef beviljad, men visade det sig dock i
praktiken, att. sätterilokalerna redan voro till den
grad öfverfyllda, att det ej kunde vara tal om
antagandet af flera kolleger, hvarmed detta
medgifvande blef illusoriskt. Den andra
fordringen blef till en början helt enkelt afslagen,
men genare förständigade sig principalerna dock
att under vissa betingelser delvis bevilja denna
fordran; sättet och arten, huru dessa
fordringar kommo till utförande, bevisade dock, att i
värkligheten blott c:a 50 man af 1,800
kolleger vunno något däraf. En till principalerna
riktad protest blef resultatlös. Dessa
erfarenheter och principalernas afsiående från sina
ord förbittrade till den grad typograferna, att
vid allmänna typografsammanträdet
tariffkomissionen fick i uppdrag att utarbeta ett nytt
förslag till tariff, förelägga den principalerna och
träda i nya underhandlingar med dem;
samtidigt beslöts alla veckor aflägga en timmelön i
en speciel motståndskassa. Återigen vid detta
tillfälle framträdde de „kristligas" jesuitiska
karaktär, i det dessa bulvaner samtidigt ställde sig
till principalernas förfogande. Å sin sida
beslöto principalerna genast att på det
bestämdaste undertrycka typografernas fordringar och
förbundo sig ömsesidigt med konventionel
penningeplikt af 3,000 gulden att ej godkänna
hvilken som hälst af typografernas fordringar,
samt ej träda i några underhandlingar och vid
en förefallande arbetsinställelse vara ömsesidigt
behjälpliga med utförandet af arbeten.
Typografernas förslag till tariff innehöll
hufvudsakligast följande fordringar: 9 timmars arbetsdag.
För sättare: Minimum för viss aflöning fl.
12:50, för de, hvilka redan innehade denna
lön, en förhöjning af 50 cent i veckan ända
olevan tehokkaan keinon muistuttamaan
yhdistyksen jäseniä siitä, ettei ainoastaan
jäsenmaksujen suorittaminen yksinään riitä ylläpitämään
sitä virkeyttä, jota yhdistyksemme kaipaa, vaan
tarvitaan siihen myös työtä ja tointa. Sillä
olkootpa raaka-ainekset metsässä kuinka jykeviä
tahansa, niin ei näistä kuitenkaan ole mitään
hyötyä, jos kukaan ei ryhdy niistä pystyttämään
rakennusta. Parhaan todisteen toverieni
välinpitämättömyydestä olen saanut yhdistyksen
kokouksissa, joissa tuskin tapaan 20:tä sen
400:sta jäsenestä sekä G:n toimitukselta saatujen
tietojen perusteella, joista kävi selville, ettei
löydy yhtäkään sadasta, jotka tämän vuoden
aikana olisivat muistaneet sitä lehteä
avustuksillaan, jota me kutsumme yhteiseksi
äänitorveksi.
Koska olen varma siitä, että yhdistyksen
lakkautuskysymvksen nostajilla kuitenkin on
ollut hyvä tarkoitus, niin nurinpuoliselta kuin
tämä kysymys tuntuneekin, niin en heitä tästä
tuomitse. Mutta sen tahdon kuitenkin kiinnittää
heidän mieleensä, että paljon on
ylidistykses-sämme vielä niitä selvempää ohjausta kaipaavia
veikkoja, jotka kaikessa yksinkertaisuudessaan
ovat käsittäneet tämän asian päinvastaiselta
tills maximum af 14 gulden. För
öfverlidsar-bete: första timmen 50%, de öfriga 100%
tillägg. Vid permanent nattarbete (tidningar)
sex nätter i veckan, natten mot måndagen
uteslutes: arbetstiden för natten 7 timmar;
minimum för viss lön 14 gulden. Mask i n sättare:
9 timmars arbetstid; minimum för viss lön 15
gulden; som utöfvare skola blott utlärda sättare
anställas. Maskinmästare: Första året efter
lärotiden 10 guld. pr vecka, det andra 11, det
tredje 12, det fjärde 13, det femte 14 gulden.
Hanclpresstryckare: Det första året 7 guld. med
årlig stegring af en gulden tills minimum af
10 gulden*).
Detta tarifförslag förelades principalerna i
förväntan att desamma dock skulle vara
beredda till underhandlingar. Samtidigt försöktes
allt, att få de ,,kristliga" kollegerna till
gemensam anslutning. De sistnämnda funno
tarifför-slagen för högttagna (!), medan
tariffkomissionens alla försök att få till stånd gemensamma
underhandlingar af principalerna helt enkelt
af-slogos. Efter flere månaders långa resultatlösa
bemödanden från tariffkomissionens sida att få
fredligt afsluta rörelsen, brast slutligen
typografernas tålamod, och den 23 april förelades
principalerna en tid af två dagar för
underhandlingarnas upptagande. Principalerna
vägrade hårdnackadt hvarje underhandling och så
följde den 27 april i omkring 10 tryckerier
arbetsinställelse, hvilken dock inom några
dagar utbredde sig öfver nästan samtliga
tryckerier. Mot all förväntan blefvo de „kristliga"
kollegerna vid sina platser eller ock besatte de
under skydd af polis de öfverlämnade
platserna; men [också mellan de öfriga kollegerna
härskade ej den nödiga enigheten och
uthålligheten; i det redan under den andra veckan
af arbetsinställelsen en betydlig del af dem
afskilde sig.
För att förhindra en allmän flykt från fanan
och rädda, hvad som rädda kundes, beslöts
nu arbetets återupptagande, och det lyckades
så till vida, att största delen af kollegerna
återflngo sina platser. Tyvärr blefvo c:a 100
kolleger, hvarunder 50 familjefäder, utestängda.
SViitä arvoisia henkilöitä, jotka
hyväntahtoisesti ovat ottanet
kerätäkseen voittoja Kuopion
Kirjaltaja-yhdistyksen arpajaisiin, pyydetään
palauttamaan listat ja kertyneet
voitot t. k. 16, 17 ja 18 p. klo 726—
lk9 ip. Kirjalt.yhdistyksen
huoneus-toon, .Mikonkatu 17.
kannalta ja näin ollen lisääntyy repijäin joukko
sekä rakentajat vähenevät. Tätä todistanee
sellaisetkin väitteet tiliä ennen kokousta kuin:
„En maksa, ennenkuin saan kuulla yhdistyksen
päätöksen, josko se lakkautetaan tai vieläkö
sitä jatketaan."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
