Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 55 (19)
G TJ T E X 13 E K G
63
De olika försöken att på icke
mekanisk väg förenkla
sättningen.
(Forts. fr. n:o 54.)
Det kunde ju intressera att höra, hvad en
fackman i sättmaskinkonstruktioner yttrar öfver
Lagermans typotheter. Ernst Wentscher,
ingeniör i tyska patentverket, säger i sin brochyr
„Sättmaskinsproblemet och dess lösning":
,,......Svensken Lagerman tror sig ha
träffat det riktiga, då han låter sättaren liksom
förut gripa stilen ur kasten, hos honom med
bägge händerna, för att en och en kasta dem
i en tratt, så att den under tratten arbetande
apparatens uppgift blir att bringa stilarna i rätt
läge och ordna dem till en rad. Genom en
andra mycket sinnrik apparat blifva raderna af
en annan arbetare, till hälften automatiskt,
ut-slutna. Ehuru jag själf sett att apparaten
arbetar förträffligt och utför hvad som utlofvas, synes
den mig dock ej vara ändamålsenlig; ty om
sättaren nu en gång måste fatta stilen, kan han
lika så gärna ställa dem i vinkelhaken som
lägga den i trattöppningen. Visserligen har han i
senare fallet bägge händerna fria till att fatta
stilarna, men måste i stället med hvarje hand
tillryggalägga vägen till den fastsatta tratten,
undre det, att han annars med vinkelhaken
skyndar clen högra handen tillmötes. Jag tror
därför, att den häraf följande större tröttheten i
händerna reducerar änvändningen af dem bägge
till ett minus i stället för ett pius, från den
praktiska sidan sedt; så mycket mer som till
skötande af utslutningsapparaten fordras ännu
en arbetare."
En uppfinning, som i mångt och mycket
erinrar om typothetern gjordes 1890 af
svensken John Gustafsson i Roekaway i New-Jersev,
U. S. A.
Den bestod af en tvåhändt vinkelhake, som
handsältningsmekanismen kallade, med hvilken
en något sä när van sättare skulle kunna
producera 30—40% mer än då sättningen
försiggick på vanligt sätt. Den beskrifves
sålunda: Den af en ställbar vinkelhake bestående
apparaten, vid hvars ena ända är fästad en liten
trattformad utbygnad, anbringad medels skrufvar
vid kastkanten. Tratten är å båda sidor försedd
med uppstående gaffelformade häfarmar. Så
snart nu handen närmar sig tratten med en stil
tillbakaskjutes häfarmen af lillfingret. Nu börjar
en liten mekanism arbeta, som har till ändamål
att närma stilarna till hvarandra. Genom att
beröras af en liten fjeder vändes näml. stilen
så länge tills signaturen kommer i den riktiga
ställningen. Så snart en rad är nära full, rin-
ger en klocka och sättaren har att sluta ut raden.
Apparaten lär ännu vara i bruk å några
New-York-offieiner.
En frappant likhet med Lagermans
typotheter visar „universalsättningsapparaten the
Chadwick Tvpesetter" som föres i marknaden af
New-York-firman Maguire & Banius och kostar
300 dollars. Den lär för sin enkla
konstruktions skull vara lätt att sköta och ej ha
benägenhet att krångla. Den lär kunna producera
dubbelt så mycket som vid vanlig
handsättning.
Den nyaste hjälpredan vid sättning är den af
norrmannen Elias H. Hofgaard *) konstruerade
apparaten (patent uttaget i Tyskland 1896).
Senor Pedro Perciro y Albizu i Madrid uttog
den 3 aug. 1883 ett tysk patent på en
apparat för snabbsättning. Denna apparat är en af
de mäst invecklade som konstruerats och har
sig svårt att beskrifva. Den har antagligen
aldrig kommit längre än på papperet och skulle
nog i praktiken verka motsatsen mot
sättningens förenklande.
Inom typografien kanske mer än i andra vrken
hafva vi måst under tidernas lopp efterlefva
stränga tekniska föreskrifter, regler och lagar
mot hvilka ingen fick bruta, som ville hålla på
sitt rykte som fackman. Den som, vid eri titel
t. ex., icke noga höll på harmonien mellan
raderna, eller vid val af stilar icke strängt höll på
skuggor och mjuka linier eller icke pinsamt noga
utslutade en form på midten, kunde räkna på,
att bli utsatt för löje som fackman och skulle
betecknas som fuskare i all sin tid. Då fick
med ens genom präktiga amerikanska satsprof
den fria riktningen insteg hos oss. Den kom
och drog med sig både det goda och onda. Den
stockkonservativa typografen skakade på
hufvudet åt nyheterna, detta högförräderi mot
verklig boktryckerikonst och spådde att konstens
tid snart var tilländalupen. Trots allt motstånd
fick dock den nya riktningen fler och fler
anhängare. (F orts.)
Pristäflan i aeeidenssättning.
Som våra läsare torde erinra sig erbjöd hrr
W. C. Fabritius & Söner i Kristiania fackmän
inom Sverge, Norge, Danmark och Finland till
deltagande i en pristäflan i aeeidenssättning.
Arbetet bestod af ett brefhufvud samt en
titelsida med uppgifven text, utfördt i högst fem
färger. Efter det prisdomarne granskadt de
insända profverna ha dessa förenat sig om
belönandet af följande:
l:sta pris: 100 kr. hr Chr. Riis Kristiania;
2:dra pris: 50 kr. hr Emil Packalen,
Helsingfors, Huvudstadsbladets nya tryckeri; 3:dje
pris: 30 kr. hr E. Lundqvist, Köpenhamn; 4:de
pris: 20 kr. hr Emil Lehfeldt, Helsingfors,
Hufvudstadsbladets nya tryckeri.
Tvänne pris har alltså kommit Finland till
del och bägge inom ett tryckeri i hufvudstaden.
Från förbundsområflet. Liiton alalta.
— Helsinki. H:gin Kirjaltajayhdistyksellä
oli kuukausikokous sunnuntaina syyskuun 16
p:nä. Suutarien lakkokomitealta tulleen
avunpyynnön johdosta päätettiin antaa toimikunnan
ottaa selko siitä josko sanottua lakkoa vielä
jatkuu, jossa tapauksessa ryhdyttäisiin
listakerä-ykseen. Tätä päätöstä vastaan ilmoitti eräs
kunnianarvoisa yhdistyksen jäsen vastalauseensa.
Keskusteltiin sitten yötyön poistamisesta.
Tähän kysymykseen oli hankittu pohjustus, jossa
asiallisella tavalla tuotiin ilmi yötyön
haitallisuudet. Pitemmän keskustelun jälkeen
päätettiin kysymys panna toistaiseksi pöydälle ja
lähemmin katsella uuden tariffin vaikutusta
yötyöhön nähden.
Ohjelmassa oli sen jälkeen kysymys
Työmiehen kannasta. Yhtä jäsentä lukuunottamatta
sanoivat toiset olevansa tyytyväisiä Työmiehen
tähänastiseen kantaan. Toivomuksena
lausuttiin että samaan suuntaan toimitettu
ruotsinkielinenkin työväenlehti saataisiin perustetuksi.
Vaikka yhdistys ei kolmeen kuukauteen ollut
pitänyt kokouksia ja tämä siis oli ensirnäinen
tänä syksynä, oli jäseniä koolla kaikkiaan
vain 30. —m —
Notiser. Uutisia.
— Dödsfall. Den 17 september afled i
Åbo boktryekerikonstförvandten K. G.
Westerlund, i sitt 65 år. Westerlund, som var född
i Åbo år 1836, antogs år 1851 till lärling vid
trvckeriafdelningen i J. W. Liljas boktryckeri
i Åbo, där han 1856 blef förklarad för
tryckare-konstförvandt. Därefter öfvergick han till
sät-teriafdelningen vid samma tryckeri, där ban
sedan dess fortfor till sin nu inträffade död
att såsom sättare arbeta. Då sagda tryckeri
från 1864 års början öfvergick till firman G.
W. Wilén & C:o, följde äfven Westerlund med.
lehti pistävät paitansa pyykkiin, niin tuskin
löydämme epäisänmaallisempiä lehtiä, kuin
nämä. Jos en olisi ollut Fennian hotellissa
tilaisuudessa toimittamaan ,,portierin" tointa
näille riitapukareille heidän yhteisissä
samp-panjakemuissaan, niin tosiaan luulisin heitä
pahimmiksi verivihollisiksi. Asia on kuitenkin
aivan päinvastoin; sillä parempia ystävyyksiä en
luule maailmassa löytyvän, kuin juuri nämä
ammattiveljet ovat. En vieläkään saata olla
kyyneliä vuodattamatta muistellessani niitä
sydämeen käypiä sanoja yksimieli- ja
kaksikielisyydestä, joita mieltäylentävän nesteen
vaikutuksesta lausuttiin juuri tällaisen sanomalehtien
tukkanuotallaolon jälkeen.
Ikävänä puolena tässä leikkisodassa on
kuitenkin se, ettei tällätavoin harhaan johdettua
sanomalehtien suurta lukijakuntaa ole autettu
tilaisuuteen Fenniassa saamaan yksimielisempää
pohjaa isänmaallisuudelleen, sillä nyt he ovat
aivan hapuilevalla kannalla. Jos tanssii H:bl:n
pillin mukaan, niin saa Suomettarelaiset
niskoilleen; jos taas turvaudutaan Aftonpostenin
isänmaallisuuteen, niin ovat kaikki muut lehdet
vastassa. Näin ollen en tiedä muuta pelastavaa
keinoa, kuin että etsimme tukea sieltä, missä
joukko on vakavin. Ja tämän joukon löydämme
me tuon paljon moititun ja paljon kiitetyn
sanomalehti „Työmiehen" kantalaisissa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
