Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6
GUTENBERG
49
viime talvena täällä oli vähällä riistää isänniltä
Yksinomaisen „pappavallan“ ja syöstä heidät
suoraan vararikkoon, on Ruotsissa saavuttanut
kumpaakin puolta hyödyttävän sovinnollisen
ratkaisun.
Stockholms n\?a aflöningstariff.
Det torde ej sakna sitt intresse att anföra
några hufvudpunkter ur den af en skiljenämd
i Sverige förordade tariffen för Stockholms
typografer, om hvilken vi redan i sista numret
i korthet omnämnde.
Till att börja med vilja vi beröra
grundprisen för de olika stilsorterna räknadt efter 1,000
bokstäfver svensk sats.
För petit, borgis och korpus kägel . . 35 öre
„ cicero kägel 37 ~
~ halfcicero, halfmittel och mittel kägel 41 ~
~ halfkorpus kägel 53 ~
„ ~ ~ om bredden
öfverstiger 24 petit 58 „
Här tillkommer ett lokaltillägg af 1 5 °/ 0 på
all fortjänst och betalas åt såväl
beräkningssova, veckopenningssätiare i slutet af hvarje
kvartal.
Inberäknadt lokaltillägget utgör således
betalningen för t. ex. tusen bokstäfver petit,
bourgeois och korpus 40,25 öre eller ungefärligen
56 penni. Hos oss betalas för samma
stilsorter, inberäknadt vår högsta lokalprocent, 5 1,2 5 p.
Därtill beviljas i den svenska tariffen, för
tidsödande arbeten, i fiere afseenden högre
procenttal än i vår. Således erhålles för
spärrad sättning, som utgör hel rad eller däröfver,
200 % förhöjning, enstaka ord betalas med
l / 2 öre pr st. Vår tariff upptager för spärrad
sats 120% förhöjning då spärrningen sker
med spatier och 60 % då spärrningen sker
med halfvor.
Ren siffersättning betalas med en förhöjning
af 100 %, hvaremot efter vår tariff betalas
endast en förhöjning af 25 % om sättningen
sker från sifferkast, i annat fall 50 %.
Spaltsättningen upptar äfven ett plus utöfver
de i vår tariff faststälda prisen. Således
räknas en förhöjning af
3° °/o om 15 —19 bokstäfver går in på raden,
20% „ 20-24 „ „ „ „ „
I 5 7o „ 25-30 „ „ „ „ „
10 /o » 31 —35 >, » » ~ ,1
Enligt vår tariff“ betalas för de tre första
posterna, med samma antal bokstäfver i raden,
25, 15 och 10 procent. Den sista punkten
är däremot ej alls upptagen hos oss.
Räkenskapsutföring betalas med en
förhöjning af 25 —50%, vår tariff upptar 15 — 50%.
Lägsta veckolönen för utlärd, såväl sättare
som tryckare, är de två första åren 20
kronor och därefter 22 kronor. Äfven i detta
afseende är skillnaden betydlig i jämförelse
med vår tariff.
Om man räknar efter 22 kronor i veckan
så gör det, inberäknat lokaltillägget, omkring
110 kronor i månader eller närmare 154 mk,
hvaremot vår lägsta månadslön i första klassen
är som kändt endast 120 mk.
Ett förslag om allmänt införande af fast
veckolön för sättare har nämdens flertal icke
kunnat bifalla.
Af det anförda framgår, att Stockholms
aflöningstariff i flere afseenden är betydligt högre
än vår, och Stockholms typografer kunna, i
bredd med oss, skatta sig lyckliga för det
resultat de uppnått. Då man tager i betraktande
att lefnadsvillkoren i Stockholm i intet afseende
torde vara högre än t. ex. häri Helsingfors,
utan snarare tvärtom, så kunna vi räkna oss
betydligt mindre aflönade än de.
Kertomus
Helsingin Kirjaltajain Yhdistyksen toiminnasta
v. 1900,
joka luettiin yhdistyksen vuosikokouksessa viime
helmikuun 24 p:nä, on nyttemmin painosta
valmistunut. Otamme siitä pääasiallisemmat kohdat.
Aluksi sanotaan, että „vuoden 1900
toiminnasta ansaitsee enimmän huomiota uuden, koko
maata käsittävän, aakkoslaskun mukaan
järjestetyn palkkaustariffin käytäntöön ottaminen.
Tariffin oli alkujaan laatinut Hels. Kirj.
Yhdistyksen asettama erityinen valiokunta, ja oli se
aijottu etupäässä maaseutukirjapainoja varten,
otettavaksi vanhan, epäkäytännöllisen
neliölaskun sijaan.
Tämä taloudellisten olojen pakosta syntynyt
ja kauvan kaivattu uudistuspuuha synnytti
kuitenkin ennen kuulumattoman melskeen maamme
porvarillisessa sanomalehdistössä. Asiasta, joka
oli yksinomaan kirjapainonomistajain ja
kirjaltajain keskinäinen kysymys, leivottiin tuota pikaa
valtiollinen suurnumero. Tämä olikin sitä hei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
