Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
N:0 12
105
faktiska förhållanden beträffande
arbetsförmannens ställning mot arbetarne inom våra
tryckerier. Att dessa förhållanden mer och mer
skall försvinna taga vi för gifvet, underligt
skulle det annars vara.
Ett osvikligt medel mot det onda är, att
arbetarne mangrannt sluta sig till organisationen;
ett andra är att de själfva söka så mycket som
möjligt intaga en lugn, men bestämd ställning
mot sina öfverordnade och i synnerhet akta
sig för öfvergrepp af ett eller annat slag.
Innan vi för denna gång sluta, vilja vi ställa
några ord till våra faktorer och chefer.
(Dessförinnan vilja vi hafva sagt, det icke alla
förmän äro sådana, att ofvannärlda exempel
skulle kunna tillämpas på dem, nej, visst icke,
vi skulle kunna, glädjande nog, framdraga
exempel på motsatsen.) Och vi komma då
osökt hvad vi i början af vår artikel framhållit,
nemligen det för vår tid så betecknade
betrycket öfver allt med tanke på, att de som
hafva något att säga här i lifvet äfven hafva
något större ansvar, än de, hvilka icke hafva
någon yttranderätt alls, torde man kunna
fordra att chefer och förmän iakttaga ett mera
humant sätt mot sina endast i arbetet
underordnade. Själfva den låga arbetslönen är väl
i all rimlighetens namn tillräcklig för att
arbetaren skall bli misstämd och betryckt, utan att
också ett brutalt och mången gång äfven för
ett hedern sårande sätt skall från
arbetsledarnes sida tillkomma.
Och om än också arbetaren någon gång i
mer uppriktiga än finkänsliga ordalag säger
sin hjärtans mening rent ut, får det icke af
vederbörande tagas så förskräckligt hårdt, ty
en annan gång tiger arbetaren t. o. m. då,
när han själf får gå hem utan aflöning, medan
den löntagande förmannen har sin lön i fickan
och obekymrad och med gladt sinne går hem
från sitt kontor.
Ett tidslyte är det att icke humaniteten och
den demokratiska broderskapsidéen kunnat
bättre intränga vid den tid då vi sett det 20: de
seklets inträde; men i och med detsamma är
ett tidslyte, får man väl hoppas att det snart
är öfvergående.
Och från arbetarnes sida — ty det blir väl
äfven här de som skola göra’t – ligger
medlet till snar öfvergång i organisationen —
och endast där!
Fria ord. — Vapajia sanoja.
Ulkomaamatkalta kotiintulleelle
Tampereen osaston stipendiaatille.
Olen usean kirjaltajan kuullut lausuvan
toivomuksenaan nähdä Gutenbergissa arv.
stipendiaatin matkakertomuksen, johon
toivomukseen allekirjoittanutkin täydellisesti yhtyy jo
siitäkin syystä, että senaikaisista Tampereen
kirjaltajista suurin osa on matkustanut muille
paikkakunnille, joten heillä on ainoa ja paras
tilaisuus saada lukea sen liittomme
äänenkannattajasta.
Eräs sanotun stipendikomitean jäsen.
Notiser. Outisia.
— Edustajaksi Ruotsin kirjaltajaliiton
tänä kesänä pitämään kokoukseen valitsi
liittohallitus kirjurinsa hra K. J. Mandelin’in ja
varajäseneksi Gutenbergin toimittajan hra C.
A. Bernström’ in.
— Säästölaatikot
Työttömyysapurahaston nimellä on Helsingin osaston toimikunta
päättänyt asetettavaksi käytäntöön kuhunkin
kirjapainoon kaupungissa. Kehoitamme niitä
osastoja, missä vielä ei ole ryhdytty samallaisiin
toimenpiteisiin, noudattamaan esimerkkiä. Missä
määrin nämä säästölaatikot tulevat vastaamaan
tarkoitustaan, riippuu kunkin kirjapainon
asiamiehen huolenpidosta. Koettakoonpa siis arv.
asiamiehemme ponnistaa voimiaan työttömien
toveriemme turvaamiseksi.
— Kuollut. Kesäkuun 3 päivää vastaan
yöllä kuoli Turussa keuhkotaudin murtamana
kirjaltaja Anton Anders Wanne 27 vuoden
ikäisenä. Vainaja, joka oli opin käynyt „Auran“
kirjapainossa ja sen jälkeen yhtämittaa
työskennellyt samassa kirjapainossa, oli ammattissaan
taitava, kelpo työmies, sekä työkumppaniensa
keskuudessa luottamusta saavuttanut
nuorukainen, joka terveytensä päivinä m. m. kuului
kirjaltaiayhdistyksen johtokuntaan. Työnsä
lomassa oli hänellä tapana kirjoitella kertomuksia
ja runoja, joita muutamia on sanomalehdissä
ja albumikirjallisuudessa julkaistu. Pohjaltaan
vakavana, mutta samalla herttaisena ja
hyvänluontoisena ystävänä kaipaavat vainajata lähinnä
omaisia työkumppanit. Vainajassa kadotti
tämän lehden toimituskin yhden harvoista
avustajistaan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
