Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Galtalækur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på andra stranden. Isländarna sågo betydligt
långörade ut och måste erkänna att den svenske
Maade överträffade deras. Kommen ihåg, o
resenärer, att låta ert förstånd, om I han något,
behärska följemännens envisa konservatism!
När vi sadlat på igen och redo över det
svarta hraunet, sågo vi något vackert och
ovanligt. På mindre än hundra meters avstånd
passerade vi en flock vildgäss, åtminstone ett
femtiotal, som visserligen med sträckta halsar
men dock lugnt åskådade vår framfart. Och
i älven nedanför låg ett tjog svanar.
Stigen gick nu över en torftig gräsöken
med här och där synligt hraun och var mycket
besvärlig, djup och trång, så att man måste
lyfta fötterna ur stigbyglarna. Vid
Látalætis gård vidtog sandmark med blandning av
helluhraun och apalhraun, och vid
Fellsmúlis tun i närheten av Skarðs kyrka betade vi
hästarna innan vi döko in i det hemskaste och
egendomligaste landskap jag sett. Vi vadade
över en bred å, vars botten bestod av svart
lavaslam och där jag många gånger trodde
att hästarna ej skulle kunna arbeta sig upp
ur den sugande och osäkra sanden. Men Hekla
låg nu framför oss och snön på dess topp lyste
och lockade.
Över hraunet låg svart lavagrus så långt vi
kunde se och stundom trampade hästarna ned
i skarpkantade hålor av obekanta djup. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
