Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En midsommarnattsdröm. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och sågo handelsskeppens gång på floden,
Och logo då vi märkte seglen svälla
Och trinda bli till slut af kärlig vind.
Då vaggade hon smått ikring på stranden –
Den tiden gick hon med min lilla junker –
Liksom ett skepp och seglade på landet
Att hemta mig leksaker, kom tillbaka
Som från en resa, rik på skatter, åter.
Hon dödlig var och dog, då gossen föddes;
För hennes skull jag gossen fostrar opp,
För hennes skull jag vill ej gossen släppa.
Hur länge dröjer du i denna lund?
Kanske tills efter Thesei bröllopsdag;
Om snällt du vill i våra ringar dansa
Och se vår månskensfröjd, så följ oss åt!
Vill du det ej, så undvik mig, och jag
Skall icke heller mer dig gå i vägen.
Om du mig gossen ger, så går jag med.
Ej för ditt kungarike. – Elfvor, bort!
Om här jag stannar, grälas innan kort.
Godt, gå din väg! Du slipper ej ur skogen,
Förr’n jag har tuktat dig för denna skymf. –
Min snälla Puck, kom hit! Du mins väl än,
Hur jag en gång på klippan satt vid hafvet
Och hörde hafsfrun på delfinens rygg
Så ljufva harmonier andas ut,
Att vildsint haf blef spakt vid hennes sång,
Och yra stjernor tumlade ur banan,
Att lyss till hafsfruns toner?
Ja, det mins jag.
På samma gång såg jag – hvad du ej kunde –
Cupido flyga uti fullt gevär
Emellan jorden och den kalla månen;
Skarpt måttande uppå en skön Vestal,[1]
Som thronade i vestern, sköt han af
Sin kärlekspil från bågen så behändigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
