Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En midsommarnattsdröm. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Släpp lös dem vesterut i dalen der; –
Fort! leta rätt uppå skogvaktaren. –
Kom, sköna drottning, upp på bergets topp
Att lyssna till den klingande förvirring
Af hundars skall och echo i förening.
Jag var en gång med Hercules och Cadmus,
Som i en skog på Creta drefvo björn
Med hundar ifrån Sparta; aldrig hörde
Jag sådant muntert skall; ej skogen blott,
Men skyar, källor, hela nejden rundt
Var skall och återskall; jag aldrig hört
Så musikaliskt missljud, ljufligt thordön.
Mitt koppel är utaf spartanska rasen,
Brednosiga och fläckiga, med öron,
Som hänga lågt och sopa morgondaggen,
Krokbenta och med bringor som en oxe,
Ej snabba just i språng, men silfverklart,
Som från ett klockspel, vexla deras toner.
Ett mer harmoniskt skall har aldrig följts
Af ett hollah och jagthorns klang i skogen,
I Creta, Sparta och Thessalien:
Hör nu och döm! – Men hvem är denna nymf?
Min prins, det är min dotter här, som sofver;
Der är Demetrius och der Lysander,
Der Helena, den gamle Nedars dotter!
Förvånad är jag att dem se tillsamman.
Helt visst de stigit arla upp att fira
Sin majdag samt, af ryktet lockade,
Vår fest till ära hit begifvit sig.
Men, Egeus, sög, var det ej i dag,
Som Hermia sitt val förkunna skulle?
Jo visst, min prins.
Låt jägarne med sina horn dem väcka.
God morgon, barn! Sanct Valentin är firad.[1]
J foglar, börjen J först nu att häcka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
