Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus. I, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se dessa lymlar, som för lumpna slantar
Förspilla tiden! Kuddar, gammalt jernskräp,
Tennskedar, paltor, dem en bödel skulle
Å afrättsplats begrafva,[1] roffa de,
Förr’n slagtningen är slut. – Hugg ned det packet!
Hör fältherrns härskri! – Låt oss skynda dit!
Der äf Aufidius, min dödsfiende;
Han mördar Romare. Tag, ädle Titus,
Tillräckligt manskap för att värna staden.
Med dem, som mod i bröstet ha, jag ilar
Cominius till hjelp.
Du blöder, Marcius!
Du fäktat allt för häftigt för att börja
En ny batalj.
Beröm mig icke, Titus!
Mitt dåd har knappast värmt mig än; farväl!
Att blod jag mist är mera helsosamt
Än farligt; mot Aufidius så här
I kamp jag går.
Fortunas hulda guddom
Förälske sig i dig; må hennes skönhet
Din oväns klinga döfva! Tappre hjelte,
Dig följe lyckan troget som en page.
Och älske dig ej mindre, än hon älskar
Den mest hon gynnar. – Nu farväl, min vän!
Glorrike Marcius! (Marcius går).
Gå, låt trumpeten uppå torget ljuda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
