Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Än gamla domare i hederssaker
Förklarat mig, att jag kan sluta fred
Med fläckfritt namn. Jag vill emellertid
Som vänskap taga mot er bjudna vänskap
Och icke kränka den.
Då är jag nöjd
Och kämpar fritt och öppet broderkampen. –
Tag hit floretterna!
Gif en åt mig.
Så blankt som klingan speglar jag er konst.
Den skall, en stjerna lik i mörka natten,
Skarpt sticka af mot min okunnighet.
Min prins, ni gäckas.
Nej, vid denna hand!
Osrick! floretterna! – Min frände Hamlet,
Ni känner vadet?
Ja, ers majestät;
Ni åt den svagare förtrott er lycka.
Det tror jag ej, jag har ju sett er båda;
Visst har han öfvat opp sig, men han ger
Sin motpart försprång.
Denna är för tung,
Tag hit en annan.
Denna passar mig.
De ä’ väl lika långa båda två?
Ja, gode prins.
Sätt dessa bägare
På bordet der. Om Hamlet stöter träff
Den första eller andra gången, ja
Om tredje gången han på stöten svarar,
Så ge salut från alla vallarna.
För Hamlets välgång dricker kungen då
Och lägger ned i bägaren en perla
Mer dyr, än den fem konungar i rad
I Danmarks krona burit. Gif mig bägarn
Och låt så pukan säga till trumpeten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
