- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Första bandet /
306

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sid. 36. Läsaren gifve akt på, med hvilken finhet denna scen är uttänkt. I de båda betjenternas samtal nedläggs slutligen en vink om hela styckets betydelse. Isynnerhet i orden "att så der göra min af" m. m.

Sid. 49. Af samma ätt var Publius samt Quintus. Dessa lefde långt efter Coriolanus. På Coriolani tid var icke heller den ambitus bruklig, hvilken Shakspeare låter honom verkställa.

Sid. 52.

Ni röjer allt för mycket utaf det,
Som retat folket upp.


Sincinus menar högfärd.

Sid. 73. Att, fast jag ensam vandrar, lik en drake. En allusion på sagan om lind-ormen.

Sid. 55. Och hade han haft kannibaliskt humör m. m. Resandes berättelser väckte på Shakspeares tid stor uppmärksamhet. I synnerhet voro bland folket vidunderliga föreställningar och berättelser i gång om den nya verldens vilda inbyggare dem man alltid föreställde sig som mennisko-ätare.

Sid. 86. Tacka vill jag krig. Den storartade humor, som ligger i slutet af detta samtal, bör icke lemnas utan uppmärksamhet.

Sid. 90. Lik Hercules, som skakar äppleträd. En allusion på Hesperidernas äpplen.

Sid. 102. Månn’ denna fru du känner? Ett drag af Shakspeares fina menniskokännedom. Volumnias hjerta är för fullt. Hon kan icke genast andraga sitt ärende.

Sid. 114.

Som nånsin något ädelt lik, det härold
Till grafven följt.

På Shakspeares tid brukade en härold vid förnäma personers likbegängelse utropa den dödes namn och titel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:46:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/a/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free