Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfversättaren återgifvit efter den vanliga läsarten. Den är dunkel,
och troligen har det ej varit Shakspeares mening att göra
den tydligare, en förmodan som bestyrkes af Hamlets svar.
Gyldenstern talar affekteradt, och det är just derpå som Hamlet
fäster uppmärksamhet.
Sid. 71. Polonius gömmer sig. På Shakspeares tid
klistrades ej tapeterna vid väggen, utan hängde fritt ner.
En person kunde då mycket väl dölja sig emellan tapeten
och väggen.
Sid. 77. Vidundret vana, som förhärdar själen.
Originalet är utan tvifvel här korrumperadt; ingen
grammatikalisk mening kan hemtas ur orden som de nu läsas. De
förändringar, som äro föreslagna och som upphäfva antitesen
emellan angel och devil, har öfversättaren icke vågat följa,
emedan han är fullt öfvertygad om att en sådan antites var
åsyftad. Med ledning af denna antites blir meningen den,
att vanan både är en ond och en god sak, både djefvul
och engel, djefvul, om den ikläder sig syndens drägt och
leder till förhärdelse, engel, om den tagen på sig dygdens
livre och börjar trifvas i detsamma.
Sid. 81. Kurra, kurra gömma. I originalet hide fox
and all after. Utan tvifvel alluderar Hamlet på den gömda
Polonius, som man nu går och letar efter, och derföre har
öfversättaren anbragt det mera fattliga uttrycket kurra gömma.
Sid. 87. De säga ugglan var en bagares dotter.
Christus gick en gång, så förtäljer legenden, förbi en
bagarebod och begärde ett stycke bröd. Bagarehustrun lade en
stor degklump i ugnen för att grädda, men hennes dotter
tyckte att den var för stor och tog utaf den ett stycke. Då
svälde degen upp och blef mycket större än förut, och
bagarens dotter började ropa hu! hu! och flög ut igenom fönstret
förvandlad till en uggla. Denna saga var mycket allmän i
Glostershire på Shakspeares tid och berättades för barn för
att göra dem barmhertiga mot de fattiga.
– Gud ske lof för mat och dryck! – I originalet
God be at your table. Öfversättaren förmodar, att Ophelia
i sitt vansinne vill läsa upp ett stycke af en bordsbön,
hvilket icke än osannolikt, då man påminner sig den nyss
anförda legenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
