Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Johan. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Const. Till bröllop gångna! Gångna till ett freds-slut!
Falskt blod med falskt förenadt! Vänner nu!
Skall Dauphin Blanca ha och arf-land hon?
Det är ej så; du hört, du talat orätt,
Besinna dig, säg om det än en gång.
Det är ej så, du endast säger så,
Jag litar på att ej på dig kan litas,
Ditt ord är blott en flägt ur låg mans hjerta.
Jag kan ej tro dig, karl, det skall du tro,
Ty jag har kungsord att mig trygga vid.
Du skall bli straffad för du skrämt mig så,
Ty jag är sjuk, tillgängelig för fruktan,
Förtryckt af våld och derför full af fruktan,
En värnlös enka och ett rof för fruktan,
En qvinna af naturen född till fruktan.
Om du bekände ock, att nu du skämtat,
Jag kunde dock lifsandarna ej hemta,
De skulle skälfva hela dagen våldsamt.
Hvad menar du med denna hufvudskakning?
Hvi blickar du så dystert på min son?
Din hand på bröstet! Hvad skall det betyda?
Hvi rinna sorgens flöden i ditt öga?
Bekräfta dessa tecken dina ord,
Så säg! Men icke allt som nyss du sade;
Det enda ordet blott: om du sagt sant.
Sal. Så sant som ni helt visst dem anser falska,
Som äro skulden att mitt tal är sant.
Const. Om du mig lär att tro på denna sorg,
Så lär ock denna sorg att mörda mig!
Låt tro och lif hvarannan möta så
Som tvenne männers vilda raseri,
Kär deras möte blir en plötslig död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
