Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard den andre. IV, 2 - Richard den andre. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kom, den till sorgen friat, skynda må;
Som äkta folk blir tiden lång ändå.
En enda kyss förstumma må vår smärta;
Så mitt jag ger, och så jag tar ditt hjerta.
(Kysser drottningen).
Gif mitt igen! Jag ej fördrar den smärta,
Att först förvara, döda se’n ditt hjerta.
(Kysser kungen tillbaka).
Se så! Nu har du mitt! Nu kan du gå,
Att snart jag med en suck det döda må.
Nej! Smek gör sorgen vurmig. Ej förhala!
Farväl! Det öfriga må smärtan tala!
Mylord, ni lofvade förtälja mera
Om våra fränders intåg hit till London,
Då gråten afbröt er berättelse.
Hvar slöt jag?
Vid det ömkeliga stället,
Der plumpa händer vräkte ned från fönstren
Båd’ smuts och sopor på kung Richards hufvud.
Och, som jag sade, hertig Bolingbroke
Uppå en vild, otålig, yster fåle –
Som tycktes känna väl hugstore ryttarn –
Red fram i långsamt, men högtidligt skridt,
Och alla ropte: "hell dig Bolingbroke!"
Ni skulle trott, att sjelfva fönstren talte,
Så många ögons förvett, ungt och gammalt,
Sköt ned på honom fikna blickars regn,
Ni skulle trott, att hvarje vägg,[1] behängd
Med bjerta bilder, gifvit till ett anskri:
"Christ signe dig! Välkommen Bolingbroke!"
Han vände sig till höger och till venster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
