Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. I, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med dem, som redan sina lif förverkat?
Nej, han må dö af svält på kala bergen,
Ty jag skall aldrig anse den för vän,
Hvars tunga bedjer mig ett öre kosta
På lösen för rebellen Mortimer.
Rebellen Mortimer.
Han svek er aldrig, nådigaste konung;
Krigslyckan honom svek. Att det bevisa,
Dertill behöfs en enda tunga blott
För alla blodsår, dessa öppna munnar,
Dem han på Severns sköna strand sig fick,
Då man mot man och arm mot arm han stod
Och kämpade det mesta af en timma
I trotsig bardalek mot båld Glendower.
Tre gånger hemtade de andan, drucko
Tre gånger, på beting, ur snabba Severn,
Som skrämd af deras blodigt vilda blickar
Dök, full af fasa, mellan vass som skälfde
Och gömde krusigt hufvud djupt i sanden
Af dessa bålda kämpar blodbestänkt.
Ej nånsin färgade en listig falskhet
Med slika djupa dödssår sina dåd,
Ej heller kunde Mortimer, den ädle,
Så många hugg frivilligt taga mot;
Låt bli att kalla honom för rebell!
Du ljuger, Percy, du beljuger honom!
Han aldrig kamp bestod emot Glendower.
Nej hör!
Nå gerna kunde han mot sjelfva satan,
Som mot Glendower, slåss på tu man hand.
Säg, skäms du ej? Jag tål ej hädanefter
Att du ett enda ord om honom talar.
Låt genast sända dina fånga hit!
Ty annars skall du få med mig att göra.
Mylord Northumberland, ni tillstånd har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
