Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När jag från Frankland kom till Ravensburg,
Och just som jag var då, är Percy nu;
Nu, vid min spira och min salighet!
Han vida mera makt i staten har
Än du, som blott är ärftlighetens skugga;
Ty utan rätt, ja, utan sken af rätt
Han fyller rikets fält med pansarskrudar
Och bjuder spets mot tigerns skarpa käkar
Och för, ej mer än du sin ålder skyldig,
De gamla lorder, heliga prelater,
Till blodig drabbning och till vapenbrak.
Hvad oförgänglig ära vann han icke
Emot den bålde Douglas, hvars bedrifter,
Hvars heta stormningar och stora rykte
Borttagit krigar-ärans företräden
Och bragdens fursterang från alla krigsmän
I alla riken, som bekänna Christum?
Tre gånger Hetsporr, detta hjeltebarn,
En Mars i linda, slagit uti grund
Den store Douglas, fångat honom en gång,
Släppt honom lös, gjort honom till sin vän,
På det han måtte fylla krigets gap
Och skaka thronens frid och säkerhet.
Hvad svarar du på det? Percy, Northumberland,
Mylord af York och Mortimer och Douglas
Med uppror umgås, äro re’n i vapen;
Men hvarför säger jag dig denna nyhet?
Hvi talar jag med dig om fiender,
Då du bland dem den närmste är och värste?
Du, som – så lär det gå – af usel feghet,
Låg böjelse och egensinnig nyck,
Mot mig skall fäkta uti Percys sold
Och följa som en hund hans hälar ödmjukt,
På det att man må se hur djupt du sjunkit.
Tro icke det; så skall det ej befinnas.
Gud nåde dem, som hafva så från mig
Ers höga nådes goda tankar vändt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
