Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den fjesken, kungen, trippade ikring
Med sina narrar, lifliga som blånor,
Som tändas lätt och fladdra till och slockna.
Han spädde ut sin höghet, blandade
Sin kunglighet med narrars kaprioler,
Prisgaf sitt stora namn åt deras hån,
Nedlät sig, tvärt emot sin värdighet,
Till grin bland pojkar, gaf sig sjelf till spillo
Åt hvarje skägglös tok som ville gäckas,
Blef sällskapsbror med gator och med gränder
Och tog af populariteten städja.
Af folkets ögon slukad dagligdags,
Han väckte äckel snart; det blef för mycket,
Ty litet sött och litet sött dertill
Blir mycket sött och allt för sött till slut.
Så blef han, när han skulle fram att skådas,
Liksom en gök i Juni månad, hörd,
Men icke aktad, sedd, men blott af ögon,
Som mattade af sina hvardags-syner
Ej mäkta blicka upp så skarpt som tarfvas
Då man skall se på majestätets sol,
Då sällan den mot häpna ögon strålar;
Man dåsig var och gäspig, nästan sof
Midt för hans näsa, gjorde samma miner,
Som vresig man emot sin ovän gör;
Så mätt och ledsen var man vid hans åsyn.
På samma punkt, min Henrik, står du nu,
Ty du har mist din fursteliga höghet
I dåligt sällskap; ej ett öga fins
Som ej har ledsnat vid så simpel syn,
Förutan mitt som dock ej sett dig nog;
Det gör hvad jag ej ville att det gjorde,
Det gör sig blindt med dårlig ömhets flod.
Jag framgent skall, min nådigaste konung,
Mig taga mer i akt.
För allt i verlden!
Som du i denna stund, var Richard då,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
