Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som gökens unge, grym och otacksam,
Med sparfven gör; ni blef tyrann i boet,
Tillväxte så af maten som ni fick,
Att ej vår kärlek ens sig vågade
För nära er af fruktan att bli slukad;
Ni tvang oss att med snabba vingen flyga
Långt ur er åsyn och vår räddning söka
I sammandragandet af denna krigshär.
Nu stå vi eremot med samma medel
Som sjelf ni sammansmidt emot er sjelf
Med kränkande behandling, hotfull uppsyn
Och brytande af all den tro och lofven,
Som ni oss svor i edra yngre dagar.
Allt detta har ni hopsatt punkt för punkt
Och ropat ut på torg, läst upp i kyrkor,
På det att upprors klädning måtte prydas
Med någon fager färg, som kittlar ögat
På vankelmodingar och missnöjd tross,
Som skubba sig och gapa då de spörja
Att något hullerombuller är på färde.
Ej hade nånsin uppror någon brist
På sådan vattenfärg att måla med,
Ej heller brist på dystra tiggar-hopar,
Som trängta efter blindt allarm och mord.
I båda våra härar mången själ
Skall dyrt betala denna stridighet,
När sammandrabbning sker. Förtälj er brorson,
Att prinsen utaf Wales med hela verlden
Instämmer uti Henrik Percys lof;
Ja, vid mitt hopp! – hans sista företag
Afräknadt dock, – jag tror ej, att det fins
En adelsman så rask i vida verlden,
Så karsk och kry, så tapper och så ung,
Så djerf och båld och egnad just att pryda
Vårt tidehvarf med sina ädla bragder.
Jag sjelf – det må jag säga till min skam –
Har varit lat i ridderskap och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
