Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Sednare delen. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något mer som duger att skratta åt, än livad jag hittar
på, eller livad som hittas på om mig. Jag är icke
allenast sjelf qvick, utan också orsaken till att
qvickhet kommer fram hos andra. Jag vandrar här
framföre dig likasom en so, som har ätit upp hela
gris-kullen utom en. Om prinsen har satt dig i min
tjenst för någon annan orsak än för att sticka af emot
mig, så har jag orätt. Du din sakramenskade alruna,
du passar bättre att bäras på min mössa än att följa
mig i hälarna. Aldrig nånsin har någon sådan der
agat-krumilur[1] passat upp mig förr än nu; men jag skall
infatta dig hvarken i guld eller silfver, utan i usla
kläder och skicka dig tillbaka igen som en juvel till
din herre, den der juvenis, prinsen din herre,
som ligger i process med gåsungarna. Förr växer det
skägg i flata handen på mig, än han får något på sin
haka; och ändå sticker han icke under stol med att
säga, att hans ansigte är ett krono-ansigte.[2] Vår Herre
kan ge det sin fulländning, när han behagar; ännu
är der icke ett hår förloradt. Han må gerna låta det
gälla för ett krono-ansigte, ty en barberare skall
aldrig kunna förtjena sex öre med att skafva det;
och ändå gal han, som om han redan varit karla-karl,
medan ännu hans far var ungkarl. Han kan behålla sin
nåd för sig sjelf, men min har han totalt förlorat,
det kan jag försäkra honom. Hvad sad’ mäster Dumbleton
om sidentyget till min korta kappa och mina vidbyxor?
Pag. Hå, han sad’, att ni skulle skaffa honom en
bättre borgensman än Bardolph; han ville icke antaga
hans namn och ert, han gillade icke säkerheten.
Falst. Förbannad vare han så som den rike
mannen! Måtte hans tunga låda ännu värre vid hans
gom! En sådan satans Achitophel! en sådan skurkaktig
det-försäkrar-jag-er-kanalje! Ha en adelsman i
händerna och ändå fordra säkerhet! De förbannade
flintskallarna gå nu för tiden icke med annat än höga
klackar och nyckelknippor vid bältet; och om någon
inlåter sig med dem i ett honett lån, så göra de ändå
påstående om säkerhet. Man kunde lika gerna få stoppa
rått-gift i munnen på mig, som bjuda till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
