Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Sednare delen. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hederlig karl – dig sjelf och pengar till. Du svor
på min förgylda silfverpokal, då du satt i min
delfin-kammare vid runda bordet, vid stenkolsbrasan,
Onsdagen i pingstveckan, då prinsen slog ett hål i
hufvudet på dig för det att du liknade hans far vid
en klockare i Windsor: då svor du mig till, der jag
satt och tvättade ditt sår, att du skulle äkta mig
och göra mig till nådig-fru-din-hustru. Kan du neka
det? Kom icke mor Tarmkär, slagtarens hustru, in i
detsamma och kallade mig mor Rapp? Kom hon icke för
att låna ett mått vinättika, och talte hon icke om att
hon hade ett dugtigt fat krabbor? Hvarpå du fick lust
att äta några; hvarpå jag sad’ dig, att det inte var
bra för ett färskt sår? Och bad du mig icke, när hon
hade gått ned utföre trapporna, att jag inte skulle
vara så familjärisk med sådant der patrask? Och sad’
du mig icke, att man innan kort skulle kalla mig
fru? Och kysste du mig icke och bad mig skaffa dig
tretti skilling? Nu får du svärja dig fri på bibeln;
neka för det, om du kan.
Falst. Mylord, hon är inte riktigt klok, den stackars
menniskan; hon säger ifrån den ena ändan af staden
till den andra, att hennes äldsta son är lik er;
hon har varit i goda omständigheter, och sanningen
är att fattigdomen har gjort henne litet vriden. Men
hvad de här tokiga rätts-betjenterna beträffar,
så anhåller jag, att de måtte gifva mig upprättelse.
Lord-ö. Sir John, sir John! Jag är noga bekant med
ert sätt att göra det krokigt, som är rakt. Ingen
förhärdad uppsyn, icke heller den störtflod af ord,
som med mer än oförskämd fräckhet strömmar ur er,
kan afhålla mig från att bedöma saken efter rätt och
billighet; jag märker, att ni har missbrukat denna
qvinnas med görliga lynne och fått henne att betjena
er både med börs och person.
M. Rapp. Det har sin riktighet, mylord, –
Lord-ö. Var så god och tig. – Betala nu hvad ni är
henne skyldig, och afbörda er den dålighet ni med
henne bedrifvit. Det ena kan ni göra med klingande
mynt, det andra med äkta ånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
