Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Sednare delen. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westm.
En vanlig helsning från vår general,
Prins Johan, hertig utaf Lancaster.
Förtälj oss vänligt nu, lord Westmoreland;
I hvilken afsigt kommer ni?
Mylord,
Jag ställer då förnämligast mitt tal
Till ers högvördighet. Om, likt sig sjelf,
Med låga pöbelhopar uppror kommit,
Fördt af en blodig ungdom, prydt med ilska
Och värnadt utaf tiggarpack och pojkar;
Om djefvulskt uppror, säger jag, trädt fram
Uti sin egen, sanna, rätta form,
Ni helge fader och ni ädle lorder,
Ni skulle icke varit här att pryda
Ett blodigt upprors afskyvärda skepnad
Med eder ära. Ni, herr erkebiskop,
Hvars stol på samhällsfridens grundval hvilar,
Hvars skägg af fridens silfverhand är färgadt,
Hvars lärdom och hvars bokvett friden fostrat,
Hvars hvita drägt är sinnebild af oskuld
Och dufvosinne och välsignad frid –
Hvi öfversätter ni er sjelf så illa
Från fridens språk, så rikt på ljuflighet,
Till krigets vilda, råa tungomål,
Förvandlar bok till glaf och bläck till blod,
Till lans er penna och er guda-röst
Till krigets gälla, skrällande trumpet?
Hvi jag desslikes gör? – det var ju frågan;
Kort är mitt svar: – vi äro sjuka alla.
Ett kräsligt och vällustigt lefverne
Har kastat oss uti en hetsig feber,
Vi måste åderlåtas; konung Richard
Af samma sjukdom smittad blef och dog.
Men, min högädle lord af Westmoreland,
Jag gifver mig ej ut för läkare,
Ej heller vill jag som en fridens ovän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
