Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den femte. IV. Chorus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som lik en hexa linkar fram så trögt.
De stackars Britterna, till döden dömda,
Liksom slagtoffer tåligt sitta still
Hos vaken flamma, troget grundande
På dagens fara; deras dystra miner,
Infallna kinder och förslitna kläder
Framställa dem för månens stela blickar
Som bleka gastar. – Ack! men den som ser
Den lilla hopens konungsliga herre,
Som går från vakt till vakt från tält till tält,
Han ropar: "pris och ära på hans hufvud!"
Ty fram han går och all sin här beskådar
Och helsar mildt på en och hvar "god morgon’’
Och kallar dem för bröder, vänner, landsmän.
Uppå hans kunga-anlet syns ej spår till
Att en förfärlig här omringat honom;
Han ej en enda punkt af röda kinden
Har offrat åt en genomvakad natt;
Frisk ser han ut och underkufvar matthet
Med munter blick och ljufligt majestät,
Så att hvar usling, blek och ängslig nyss,
Utaf hans milda blickar hemtar tröst.
Med oinskränkt gifmildhet, solen lik,
Hans rika öga strålar ner på alla
Och smälter fruktans is. – Så hög som låg,
Sen här hur pass ovärdig pensel teknar
En skuggbild utaf Henrik uti natten.
Nu flyger scenen till valplatsen hän
Der vi – erbarmligt! – namnet Agincourt
Med två tre rostiga och brutna klingor
Vanhelge i en nästan löjlig strid;
Nu sätten er och skåden: i sitt minne
Enhvar en urbild till vår skenbild finne.
(Går).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
