Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Första delen. II, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I qval och pina i ett ängsligt fångtorn,
Var en förbannad orsak till hans död.
Utveckla denna orsak närmare,
Ty jag den icke vet och kan ej gissa.
Det vill jag, om ej andan tryter mig
Och döden kommer förr’n jag talat ut.
Den fjerde Henrik, denna kungens farfar,
Tog land och krona från sin frände Richard,
Kung Edvards äldsta son och laglig arfving
Af Edvard, tredje kungen af den stammen.
Uti hans tid fann Percys ätt i Norden
Högst orättfärdig hans usurpation
Och sträfvade att sätta mig på thronen.
Det som bevekte dessa tappra lorder
Var att, då unge Richard så var afsatt
Och icke lemnat någon lifsarfvinge,
Jag var den närmaste i börd och frändskap;
Ty jag härstammar uppå mödernet
Från Lionel af Clarence, tredje sonen
Till Edvard, tredje kungen af det namnet,
Då han härstammade från John af Gaunt,
Den fjerde blott i denna hjelteätten.
Dock, märk: bäst så de dristigt kämpade,
Att gifva en rättmätig arfving kronan,
Så miste jag min frihet, de sitt lif.
Långt sednare, då femte Henrik korn
På thronen efter fadren Bolingbroke,
Så äktade din fader, grefve Cambridge,
Som drog sitt ättartal från Edmund Langley,
Den store hertigen af York, min syster.
Det var din mor. Af ömkan för mitt öde,
Han värfvade en här att mig befria
Och att bekläda mig med diademet.
Den ädle grefven föll liksom de andra
Och miste hufvudet. Så undertrycktes
De Mortimers, som voro pretendenter.
Af hvilka ni, mylord, den siste är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
