Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Första delen. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att till eder kröning skynda mig,
Blef mig i händer lemnadt detta bref
Till eders nåd från hertigen Burgund.
Må smälek följa så Burgund som dig!
Ett löfte har jag gjort, du lumpna krigsman,
Att, när härnäst vi möttes, strumpebandet
Jag skulle slita från ditt fega knä.
(Rycker strumpebandsorden ifrån honom).
Nu är det gjordt; ovärdigt har du blifvit
I denna höga orden tagen upp. –
Förlåt mig, konung Henrik och J andre:
I slaget vid Patay, då icke mer
Jag hade än sextusen man på fältet
Emot de franskes tiodubbla styrka,
Sprang denna niding förr’n ett hugg var gifvet,
En knape just att lita på, sin väg.
I detta slag tolfhundra man vi miste;
Jag sjelf och flere ädlingar dessutom
Der blefvo öfvermannade och fångna.
Döm nu, god’ herrar, om jag orätt gjort,
Och om en slik pultron bör anses värdig
Att bära riddarband, ja eller nej.
Att sanning säga, detta dåd var nesligt
Och anstår illa hvarje simpel karl,
Långt mer en riddare och chef och höfding.
Då denna orden stiftades, mylords,
Var strumpebandets riddare af adel,
Hugstor och tapper, full af dristigt mod,
Uppfostrad uti bardalek till ära;
Han skydde ingen död och ingen nöd,
Men stod till sista man när hårdt det gällde.
Den man som icke så till sinnes är
Missbrukar blott det helga riddarnamnet,
Och är en skamfläck för den höga orden
Samt borde, om jag finge döma här,
Bli vräkt liksom en lurk i diket född,
Som djerfves skryta öfver adligt blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
