Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Tredje delen. I, 3 - Henrik den sjette. Tredje delen. I, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cliff.
Ja, så barmhertig som min värjspets är.
Jag aldrig gjort dig ondt; hvi mörda mig?
Din far har gjort det.
Innan jag vardt född. –
Du har en son; för hans skull var barmhertig,
Att ej till hämd – ty Gud rättfärdig är –
Han må så jemmerligt som jag bli mördad.
Ack, låt mig lefva all min dar som fånge,
Och om jag ger dig något skäl till vrede,
Så låt mig dö; nu har du ingen orsak.
Ej orsak?
Din fader drap min fader; derför dö! (Sticker honom).
Dii faciant[1], laudis summa sit ista tuæ! (Dör).
Plantagenet, Plantagenet, jag kommer!
Din Rutlands blod, som klibbar vid mitt svärd,
Skall rosta der, tills ditt med hans har stelnat
Och jag får torka bådas af med ens. (Går).
Af drottningens armée är fältet vunnet;
Mig värnande ha mina onkler stupat,
Och allt mitt folk åt bitter fiende
Har ryggen vändt och flytt som skepp för vinden,
Som lamm förföljda utaf svultna ulfvar.
Gud vet hur det med mina söner gått;
Men ett jag vet; – de värjde sig som män
Till rykte födda uti lif och död.
Tre gånger högg sig Richard fram till mig
Med utrop: "mod, min far! håll ut med striden!"
Och lika många gånger kom min Edvard
Med purpurklinga, målad upp till fästet
Med deras blod som honom mött i kampen;
Och då de tappraste ur striden veko,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>