Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Tredje delen. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Välkommen till den goda staden York!
Der ser ni hufvudet af dödsfienden,
Som ville med er krona pryda sig.
Säg, fröjdar icke denna syn ert hjerta?
Som klippan fröjdar dem som frukta skeppsbrott. –
Det skär mig i min själ att skåda detta. –
Ack hämnas ej, o Gud! oskyldig är jag
Och har mig veterligt min ed ej brutit.
Min konung, denna allt för stora godhet
Och olycks-mildhet bör ni lägga af.
Hvem blickar lejonet med mildhet på?
Ej på det djur, som vill dess kula röfva.
Hvems händer slickar skogarnas björninna?
Ej dens, som hennes ungar plåga gör.
Hvem undgår etterormens lömska dödsbett?
Ej den, som sätter foten på dess rygg.
Den stolte York din krona ville gripa,
Du log då han sin bistra panna rynkte.
Han, blott en hertig, ville fadershuld
Sin son till konung göra och sin ätt
Högt lyfta upp; men du, som konung är
Och med en sådan hoppfull son välsignad,
Ditt bifall gaf att göra honom arflös,
En sak som ej om faderskärlek vittnar.
Se, sjelfva djuren mata sina ungar,
Och fast dem menskans åsyn är en skräck,
Så ser man dock, när deras små det gäller,
Hur de med samma vingars par, som stundom
De brukat för att fly, den man bekriga
Som klifvit uti deras näste opp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
