Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard den tredje. II, 1 - Richard den tredje. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och svepte om mig och utsatte sig,
Halfnaken sjelf, för nattens bistra kyla?
Allt detta glömde jag i djurisk ilska,
Och ingen utaf er var så barmhertig
Att återkalla det uti mitt minne.
Men då en kusk, en utaf edra drängar,
I fylleri har mördat och besudlat
Den ädla bilden af vår frälsare,
Strax liggen J på knä och ropen: nåd!
Och jag får lof att ge den – orättfärdigt; –
Men för min broder ville ingen tala,
Ej ens jag sjelf, som glömde, otacksam,
Min arma bror. – Den stoltaste af er
Var honom, då han lefde, högt förbunden,
Men ingen talte ens ett ord för honom. –
O Gud! jag fruktar, att du vedergäller
På mig och er och alla våra detta. –
Kom, Hastings, hjelp mig i min säng. Ack, ack!
Du stackars Clarence!
Så är det att ha brådtom! Såg ni ej,
Hur alla drottningens gemena fränder,
Då Clarences död de hörde, bleknade?
Ack, ack! de hafva dertill retat kungen.
Gud skall det hämna. Nu vi gå, mylords,
Att trösta konung Edvard med vårt sällskap.
Vi följa eders nåde.
Säg, goda farmor, är vår fader död?
Nej, barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
