Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard den tredje. III, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ur dessa onda tidernas förderf
In uti deras äkta flodbädd åter.
Hör, ädle herre, edert borgerskap!
Afslå ej, store prins, hvad kärlek beder.
O, gör dem fröjd, bevilja deras bön!
Ack!
Hvi lägga dessa sorger uppå mig?
Jag passar ej för rang och majestät; –
Jag er besvär, upptagen det ej illa:
Jag kan ej, vill ej, göra er till viljes.
Om ni det vägrar utaf ömsint nit,
Som ej afsätta vill er broders son –
Ty väl vi känna edert ömma hjerta
Och milda, qvinligt veka samvete,
Det städse ni har visat mot er slägt,
Ja, emot alla utan undantag, –
Så vet, att, om ni hör oss eller ej,
Skall dock er brorson aldrig bli vår kung;
En annan vilje vi på thronen sätta
Till edert huses nesa och förderf.
Och, så beslutadt, nu vi lemna er; –
Kom, borgersmän, vi bedja icke längre.
Låt kalla dem tillbaka, gode prins;
Bevilja deras bön; om ni den afslår,
Får hela landet ångra det.
J viljen
Påtvinga mig en verld utaf bekymmer? –
Godt, kalla dem; jag är ej gjord af sten,
Men genomträngelig för edra böner, (Catesby går).
Likväl emot min själ och samvete. –
(Buckingham och de öfriga komma tillbaka).
Min frände Buckingham, – välvise män, –
Då lyckans tunga ok J viljen spänna
Uppå min rygg med eller mot min vilja,
Så får med tålamod jag bördan draga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
