Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi komma icke med anklagelser,
För att en ära fläcka som välsignas
Af alla fromma tungor; icke heller
Att uppå något sätt er vålla sorg,
Ni har för mycken redan, ädla fru;
Men för att veta huru ni är sinnad
I denna stora tvist emellan er
Och konungen, samt såsom ärans män
Fritt säga er vår mening och er gifva
Tröst uti denna sak.
Min ädla fru,
Mylord af York – uti sitt ädla sinne
Och tro och nit som städs han egnat er –
Har christligt glömt hur honom och hans ära
Ni angrep sist – ni gick för långt, min fru, –
Och bjuder nu, som jag, till en försoning
Sin tjenst och råd.
(Afsides). För att förråda mig. –
Mylords, jag tackar för er goda vilja,
J talen såsom ärans män: – Gud gifve
Ni vore så! – Men huru jag skall svara
I sådan hast och i så vigtig sak
Som rör min ära, kanske ock mitt lif,
Jag svaga qvinna, och till män som J,
Så lärda och så vördiga, det vet jag
I sanning ej. Jag vid mitt arbet satt
Bland mina tärnor; himlen vet hur litet
På slikt besök och denna sak jag tänkte.
För hennes skull likväl som drottning var, –
Det är min storhets sista andedrag –
J gode herrar, gifven råd och anstånd;
Jag arma qvinna har ej huld och skyld.
Min fru, ni kränker eder makes kärlek
Med denna fruktan; huld och skyld ni har
I tusen hjertan.
Här i England knappast.
Tron J, mylords, att någon engelsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
