Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon är en älsklig varelse, fullkomlig
Till kropp och själ; mig anar, att från henne
En evigt minnesvärd välsignelse
Skall hugna England.
Men kan kungen smälta
Lord kardinalens bref? Det Gud förbjude!
Jag säger amen, jag.
Nej, nej, der surra
Fler getingar ikring hans näsa än
Och skola stickas snart. Campejus har
Sig stulit af till Rom; han tog ej afsked,
Men reste bort från kungens sak som ombud
Åt Wolsey för att främja dennes planer
Hos påfven. Jag försäkrar er, att kungen
Utropade ett "ha!" då han förnam det.
Gud rete honom upp och låte honom
Än högre ropa ha!
Men säg, mylord,
När kommer Cranmer åter?
Han har kommit
Och håller ännu vid sin gamla mening,
Som, utaf alla christenhetens lärda
Bekräftad, lugnat kungen uti frågan
Om hans skiljsmässa; innan kort jag tror
Att kungens andra gifte skall bli kungjordt
Och Anna krönt; ej Catharina mer
Skall drottning kallas, men prinsessa blott,
Prins Arthurs enka.
Denne Cranmer är
En duglig karl och har arbetat kraftigt
I kungens sak.
Och derför se vi honom
Som erkebiskop snart.
Så sägs det.
Ja,
Så är det. – Kardinalen –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
