Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På hvilken Hyperions lifs—eld strålar.
Skänk honom, som ditt mensko-yngel hatar,
Utur din rika barm en fattig rot!
Hoptorka afvelsamma modersqveden,
Och föd ej mer otacksam menska fram!
Med tigrar, drakar, ulfvar drägtig gå,
Föd nya vilddjur, dem ditt öppna sköte
Än aldrig visat himlens marmorhvalf! —
En rot, en rot! — Välsignad tack! — Förtorka
Din merg, din drufva, dina åkertäppor,
Hvarur den otacksamma menskan smörjer
Sin rena själ med läckerbit och rusdryck,
Så all besinning öfvergifver henne!
(Apemantus kommer).
Ännu en menniska! Förbannelse!
Man visat hit mig; man har sagt, att du
Mitt sätt att lefva tager an och öfvar.
Åh ja, för det du icke har en hund,
Som jag kan härma. Pesten dig anamme!
Det der är blott ett tillgjordt väsende,
Ett armt, omanligt missmod, föranledt
Af lyckans vexling. Hvarför här? Med spade?
I denna slafdrägt? Denna sorgens uppsyn?
Än bära dina smickrare sitt siden,
Förtära drufsaft, ligga mjukt och vagga
I famnen parfymerad pest; de glömt
Att Timon funnits. Skända icke skogen
Med sådan låtsad sinnesbitterhet.
Blif smickrare, och sök att blifva lycklig
Igenom det som knäckt dig; krök på knäna,
Låt minsta flägt från gynnarns läppar blåsa
Din mössa af; beröm hans värsta odygd
Och nämn den herrlig; sådant sades dig.
Du stod på tå, lik krögarn som välkomnar
Hvarenda skälm som nalkas; det är billigt,
Att du blir skurk: Om du blef rik igen,
Gick allt till skurkar. Sök ej likna mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
