Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grem.
Ett sådant lif med sådant vif blir styggt.
Men har ni lust – gå på i Herrans namn!
Jag skall i allting vara er behjelplig. –
Men, vill ni gifta er med denna vildkatt?
Så sant som jag vill lefva!
Just derför har jag rest till Padua.
Tror ni, att litet buller gör mig döf?
Har jag ej redan hört hur lejon ryta?
Har jag ej hafvet hört af stormar upprördt,
Likt skummigt vildsvin rasa fram och vråla?
Har jag ej hört ett groft artilleri
Och himla-batteriet högt i sky?
Har jag ej hört i slagtningens tumult
Trumpetskall, härskri, hingstars gnäggande?
Ack, prata ej för mig om qvinnotunga,
Som knappast ger en sådan smäll för örat
Som när man lägger en kastanj i spisen. –
Skräm barn med busen.
Hortensio, hör, det var en lycklig träff,
Att denna herrn kom hit, det anar jag,
Så väl för hans som för vårt eget bästa.
Jag lofvat, att vi skulle bidrag ge
Och frieriets kostnader betäcka.
Beviljas; förutsedt att ja han får.
Guds fred, god’ herrar! Jag mig frihet tar
Att be er visa mig den närmsta vägen
Till huset der signor Baptista bor.
Till honom som två vackra döttrar har?
Ni menar honom?
Honom. – Blondello! –
Min bästa vän, ni menar väl ej henne –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
