Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så troget som om sjelf ni vore med.
Ja, kanske har min talan mera kraft
Än er så framt ni ej är lärd, min herre.
Ack lärdom, hvilken skatt är icke du!
Du toker! Hvilken åsna är ej du!
Tyst, karl!
Tyst, Grumio! – Guds fred, herr Gremio!
Guds fred, signor Hortensio! – Kan ni gissa
Hvarthän jag ställer kosan? – Till Baptista.
Jag lofvat att uppsöka omsorgsfullt
En kunnig lärare åt skön Bianca,
Och lyckligtvis har denna unga man
Jag träffat på; i lärdom och i skick
För henne lämplig, kunnig i poeter
Och andra böcker – goda, det förstås.
Rätt bra. Och jag en adelsman har råkat,
Som lofvat skaffa mig en musikus,
En skicklig karl, till hennes undervisning.
Så skall i nit jag ej det minsta brista
Mot skön Bianca, som jag älskar så.
Jag älskar henne, det skall jag bevisa.
Och det med pungen.
Det är ej tid att nu om kärlek prata.
Om blott ni talar vackert med mig, skall jag
Förtälja nytt som är oss båda gynsamt. –
Se här en herre, som jag råkat nyss,
Hvars egen fördel stämmer in med vår;
Han vill till arga Catharina fria,
Ja, äkta henne, om hon pengar har.
Ha! sagdt och gjordt! förträffligt! –
Har alla hennes fel ni honom sagt?
Jag vet, att hon förarglig är och grälig;
Om det är allt, så är det icke farligt.
Ni säger det, min vän? Hvar är ni hemma?
Jag är Antonios son ifrån Verona;
Min far är död, men börsen lefver än;
Jag lefver godt och länge, jag, med den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
