Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luc.
O, vore blott din lydnad lika dårlig!
Din lydnads klokhet, skönaste Bianca,
Helt nyss mig kostat har etthundra kronor.
Du var en narr, som höll ett vad på den.
Catharina, jag befaller dig,
Förtälj för dessa två styfsinta qvinnor
Hvad pligt de skylla sina män och herrar.
Se så, ni gäckas; inga lexor nu!
Gå på, Cathrina! Börja först med henne.
Det får hon ej.
Jo, säger jag; och börja först med henne.
Fy! släta ut din vreda pannas rynkor
Och skjut ej harmens pilar från ditt öga
Emot din kung, din herre, din regent.
Det tär din fägring, liksom frosten ängen,
Förstör ditt rykte, liksom stormen blomman,
Och är ej vackert alls och älskeligt.
En vredgad qvinna liknar upprörd källa,
Stygg, otäck, grumlig, allt behag beröfvad,
Och ingen, huru törstig han må vara,
Vill läppja då på den det aldraminsta.
Din make är ditt lif; ditt värn, din herre,
Ditt hufvud, din regent; för dig han sörjer
Och för ditt underhåll; utsätter sig
För pinsam möda så till sjös som lands,
För storm och nattvak, bistra dagars köld,
Då du i hemmet ligger varm och trygg,
Och kräfver ingen annan lön af dig
Än kärlek, vänlighet och villig lydnad –
Mot sådan skuld en allt för klen betalning!
Som undersåten lyda bör sin furste,
Så bör ock qvinnan lydig vara mannen
Och är hon trotsig, nyckfull, sur och tvär
Och icke lydig då han billigt kräfver,
Hvad är hon annat än en stursk rebell,
Förrädisk mot sin kärleksfulla herre?
Jag blygs att qvinnorna så dumma äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
