Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondagsafton. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från denna ort; då hviskades som nyhet –
Ty hvad de store göra pläga ju
De smärre sqvallra om – att han var kär
I skön Olivia.
Viola. Och hvem är hon?
Sjök. En dygdig jungfru,[1] dotter af en grefve
Som för ett år se’n dog och satte henne
I hennes broders vård, som också afled
För någon tid se’n; nu det sägs, att hon
Af hjertesorg deröfver har sig afsagt
Att både se och vistas hop med karlar.
Viola. Ack, att jag finge tjena denna fröken
Och sluppe visa mig för verldens blickar,
Till dess jag sjelf får mogen lägenhet
Att visa hvem jag är!
Sjök. Ett svårt förslag!
Ty hon ej tager några böner mot,
Ej ens af prinsen.
Viola. Kapten, du har ett fördelaktigt yttre,
Och fast naturen stundom plägar gömma
Uti en vacker hylsa sjelfva giftet,
Vill jag dock tro att du ett hjerta har
Som svarar mot din yttre fagra skepnad.
Jag ber dig, och jag skall dig rikligt löna,
Fördölj blott hvem jag är och hjelp mig så
Förkläda mig som passar för min afsigt.
För in mig som kastrat vid furstens hof,
Der vill jag taga tjenst, och ditt besvär
Skall icke ångra dig, ty jag kan sjunga
Och öfva mången sorts musik för honom,
Så att han säkert ej försmår mitt anbud.
Hvad mer skall hända jag åt tiden lemnar,
Och du skall blott förtiga hvad jag ämnar.
Sjök. Blif ni kastrat, så skall jag blifva stum;
Om tungan pladdrar, blifve blicken skum!
Viola. Jag tackar. Visa vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
