Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondagsafton. II, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Andr. Anfäkta, hvad jag hade lust att smörja upp den skurken!
Herr Tob. Tyst, säger jag!
Malv. Att heta grefve Malvolio, –
Herr Tob. Ah, din skurk!
Herr Andr. Skjut ihjel honom, skjut ihjel honom!
Herr Tob. Tyst, tyst!
Malv. Sådant har man sett förr en gång;
öfverhofmästarinnan gifte sig med ena kammartjenaren.
Herr Andr. Ah, din Jesabel!
Fab. Tyst! Nu är han djupt inne; se hur inbillningen blåser upp honom.
Malv. När jag så har varit gift i tre månader med
henne och sitter i min ländstol –
Herr Tob. Hit med en båge att skjuta honom i ögat med!
Malv. Och ropar på min betjening och sveper omkring
mig min blommiga sammets-rock, nyss uppstigen ifrån min
soffa, der jag lemnat Olivia sofvande –
Herr Tob. Eld och svafvel!
Fab. Tyst, tyst!
Malv. Och så har man sin högförnäma min på sig;
och sedan man mönstrat sitt folk med bistra blickar,
låter man dem förstå att man vet hvem man är och att de
också böra veta hvilka de äro – och så frågar man efter
sin kusin Tobias.
Herr Tob. Blackar och handklofvar!
Fab. Tyst, tyst, tyst! Hör nu.
Malv. Ser sju af mitt folk springa efter honom,
underdånigt snabbfotade; jag rynkar emellertid pannan, drar
kanske upp mitt guld-ur eller leker med en juvels-ring.
Tobias anländer, står der och bockar, –
Herr Tob. Skall en sådan karl få lefva?
Fab. Tyst, tyst, om de också vilja trampa ljudet ur er med hästhofvar.
Malv. Jag sträcker handen åt honom så här och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
