Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Trettondagsafton. IV, 1
- Trettondagsafton. IV, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Låt ditt förstånd och ej din vrede råda
i detta vilda, orättvisa krig
Emot ditt lugn. Kom in med mig och hör
Hur många puts den fredsförstöraren
Har fuskat hop, och skratta se’n åt detta:
Du har ej valet fritt, du måste gå.
Kom nu. Förbannad vare han af mig!
Han uppskrämt har mitt hjerta uti dig.
Seb. Hvart bär det af? Hvart för mig denna ström?
Har jag förståndet mist? Är allt en dröm?
Är det en dröm, så låt mig drömma än;
Är Lethen här, jag evigt dricke den!
Oliv. Kom, följ mig, låt mig om dig råda få!
Seb. Ja, sköna dam!
Oliv. Det evigt blifve så!
(De gå).
ANDRA SCENEN.
Ett rum i Olivias hus.
(Maria ock narren uppträda).
Mar. Se så! Tag nu på dig den här kåpan[1] ock det
här skägget, och inbilla honom att du är den vördige herr
Topas. Skynda dig; jag kallar emellertid hit herr Tobias. (Går).
Narr. Nå väl, jag skall taga kåpan på mig och
förställa mig i densamma, och jag önskar att jag måtte vara
den första som har förställt sig under en sådan drägt. Jag
är icke lång nog för att kunna förrätta mitt embete
värdigt, och icke mager nog för att kanna bli ansedd för
någon outtröttlig läskarl; men att heta en hederlig karl och
god hushållare låter lika så bra som att heta en allvarsam
man och en dugtig läskarl. – Men, här komma kamraterna.
(Herr Tobias ock Maria komma).
Herr Tob. God dag, herr pastor.
Narr. Bonos dies, herr Toblas. Den gamla eremiten
[1] Se så! Tag nu på dig den här kåpan.
Denna scen emellan den till prest utklädde narren och den
arresterade Malvolio är ett af Shakspeares komiska
mästerstycken. På Shakspeares tid var, likasom något sednare i
Sverige, trolldomsväsende och besvärjande af djefvulen
mycket i svang i England. En sådan scen framställer Shakspeare
här, och den är så mycket mera komisk som det är en puritan
som här på skämt antages vara besatt af hin onde. Det
var nemligen puritanerna som i synnerhet sysselsatte sig med
djefvulens utdrifvande. Hunter, som gjort vidlyftiga
undersökningar så väl om anledningarna till detta skådespel som
om tiden för dess författande, gör mycket sannolikt att denna
besvärjelse-scen varit föranledd af en verklig händelse, som
då för tiden gjorde mycket uppseende. En medlem af den
ofvan nämnda familjen Starchy hade nemligen en son och
en dotter, som ansågos vara besatta af satan, och som
slutligen blefvo anförtrodda till botande af en puritansk prest vid
namn John Darrel. Saken väckte mycken skandal samt
blef föremål för en särskild skrift, som utom 1599 under
titel Discovery of the fraudulent practices of John Darrel.
Förhttaren var D:r Samuel Harsnet, först biskop af
Chichester, sedan af Norwich och sist erkebiskop af York.
Hunter framkastar den förmoda att denne Samuel Harsnet, som
i sina tidigare skrifter mycket ofta alluderar på teater och
dramatisk konst, varit personligt bekant och vän med
Shakspeare; det är emellertid icke utan interesse att se Englands
störste skald kämpa vid sidan af en bland landets förnämsta
prelater mot råhet, skrymteri och vidskepelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:48:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hagberg/g/0224.html
