Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ifrån det land, der han med svärdet tuktat
Och lagt i bojor Romas fiender.
Tit. Hell dig, o Rom, i sorgdrägt[1] segersäll!
Liksom ett skepp som lastat af sin frakt
Med dyrbar laddning kommer hem på redden,
Der först det lyftat ankar, likså kommer
Andronicus med lagerqvistar prydd
Och helsar fädrens land med sina tårar,
Ja, glädjetårar öfver lycklig hemkomst.
Du store Zeus som Capitolium skyddar,
Se nådigt till den fest som vi begå! –
J Romare,
Af fem och tjugo raska söner, hälften
Utaf det antal konung Priam hade,
Sen resten här så lefvande som döda!
Må Rom de lefvande med kärlek löna
Och dessa, dem jag för till sista hemmet,
Med graf bland sina fäder. Här har Göten
Mig gifvit lof att sticka svärd i skidan.
Du hårde Titus, vårdslös om din ätt,
Du låter dina obegrafna söner
Kringfladdra Stygens fasansvärda strand? –
Gör väg och lägg dem här hos sina bröder.
(Grafven öppnas).
Nu helsen tyst hvarann, som dödmän pläga,
Och slumren lugnt, för fosterlandet fallna! –
Du helga gömma åt hvad kärt jag har,
Du ljufva hvilorum åt dygd och adel,
Hur många mina söner har du der,
Dem aldrig någonsin jag skådar mer?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
