Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. IV, 4 - Titus Andronicus. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sat. Han beder ej för oss hos Lucius.
Tam. Det gör han nog, om Tamora beder honom,
Ty jag kan smickra och hans öron fylla
Med gyldne löften; vore ock hans barm
Ogenomtränglig och hans öra doft,
Skall barm och öra dock min tunga lyda. –
Gå du förut och var vårt sändebud;
Säg till att kejsaren ett samtal önskar
Med Lucius, och utsätt mötesplatsen.
Sat. Æmilius, uträtta budet värdigt,
Och vill han gisslan ha för sin person,
Må han begära hvilken pant han vill.
Æm. Ert uppdrag skall pålitligt blifva utfördt.
Tam. Nu vill jag mig bege till gamla Titus
Och med all möjlig list beveka honom
Att rycka Lucius från Göterna.
Nu, hulde kejsare, blif glad igen,
Begraf i mina planer all din fruktan.
Sat. Nå, lycka till! Försök att vinna honom.
Luc. J tappre krigsmän, mina trogna vänner,
Ett bref jag fått ifrån det gamla Rom,
Som talar om hur hatad kejsarn är
Samt om hur efterlängtade vi äro.
Nu, store herrar, varen, som er höfves,
Befallande och talen ingen orätt;
Har Rom på något vis er skada gjort,
Så tagen den tredubbelt nu igen.
1 Göt. höfd. Du tappra gren af stora stammen Titus,
Som fordom var vår fasa, nu vår tröst,
Hvars höga dåd och hedervärda bragder
Med hån och otack Rom nu vedergäller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
