Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. V, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att söka hjelp bland Romas fiender,
Som dränkt sitt hat i mina varma tårar
Och öppnat mig sin famn som för en vän.
Jag är, det må ni veta, den förskjutne,
Som med mitt blod har stadens väl bevarat
Och vändt ifrån dess barm ovänners svärd
Och styrt emot min djerfva kropp dess egg.
Jag är ej den som skryter, jag, det vet ni;
Men mina ärr bevittna, fastän stumma,
Att hvad jag sagt är rätt och fullt af sanning.
Men tyst; mig tycks, att jag för vida sväfvat,
Beprisande mitt arma jag: förlåten!
Der vän ej fins, berömmer man sig sjelf.
Marc. Nu tillhör ordet mig. Se, detta barn
Har Tamora till verlden bragt; det är
Afkomman af en ogudaktig neger,
Den första stiftaren till dessa qval.
Den skurken lefver än – fördömd likväl –
I Titi hus och kan bevittna detta.
Döm nu, om Titus hade skäl att hämnas
Så oerhörd och så olidlig kränkning –
Långt mer än någon dödlig kunnat tåla.
Nu vet ni allt; hvad tycks, ni Romare?,
Månn’ vi gjort orätt? Kan ni visa det,
Så skall från denna plats der nu vi stå
Vi, sista resten utaf Titi slägt,
Oss hufvudstupa störta, hand i hand,
Och krossa våra hjernor emot klippan
Och göra på vårt hus gemensamt slut.
Nå, Romare? Säg till, så skall det ske;
Vi skola hand i hand oss ned bege.
Æm. Kom, kom, du vördnadsvärda man af Rom;
Led sakta vid din hand vår kejsare,
Den ädle Lucius; ty nog jag vet,
Att hela menigheten älskar det.
Flere Rom. Hell Lucius, Roms höge kejsare! –
Marc. (Till en tjenare). Gå in i gamla Titi sorgehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>