Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troilus och Cressida. IV, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cress.
Men Paris ej; det är en sanning ju,
Att ni blef udda då han tog er fru.
Ni klöser mig i pannan.
Nej minsann!
En flickas hand på horn – det går ej an! –
Min fröken, får en kyss af er jag tigga.
Ni får.
Jag ville gerna.
Nå, så tigg!
Ack, om för Venus’ skull en kyss mig vanns,
Då Helena är mö igen och hans!
Beviljadt! Säg mig till då detta sker.
Det sker ej nånsin; ej jag kysser er.
Ett ord; jag för er till er far, min fröken.
Det var en liflig qvinna.
Fy, den styggan!
Hos henne talar öga, kind och läpp,
Ja, sjelfva foten; vällust tittar fram
Ur hvarje hennes lem och rörelse.
Ack, dessa släta, angelägna flickor,
Som snegla sitt välkommen förr’n det kommer
Och breda ut sitt hjertas öppna bok
För hvem som helst! Man märker, att de äro
Ett villigt byte för tillfälligheten
Och lustans döttrar.
Trojas trumpeter!
Se, der kommer svärmen.
Hell, Greklands folk! Hvad skall man gifva honom
Som vinner seger? Skall han ropas ut
Som segerherre? Skola kämparna
Hvarann förfölja till det yttersta?
Säg? eller skall man skilja dem i sär
Med något fältrop, någon lag för striden?
Så frågar Hector.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
