Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag fått en tremor cordis; hjertat hoppar,
Men ej af fröjd, – ej fröjd. Den här kurtisen
Kan se stindt ut och ta sig friheter
På vänskaps, gästfrihets och godhets räkning
Och likväl vara hygglig; jo jo men.
Dock, fingra hand och krama fingerstump
Som dessa nu, och stå och smila sött
Som i en spegel, sucka djupt likt hjorten
Som dör vid hornlåt! Nej, den der kurtisen
Gör hvarken godt i hjertat eller pannan.
Mamillius, är du min gosse?
Mam. Ja,
Min goda far.
Leont. Jo jo, du är minsann
Min äkta kurre, du! Hvad? Näsan smutsig?
Det sägs den liknar min; – se så, god junker,
Nöt-torftigt prydlig[1] – nej, nu sad’ jag galet –
Nödtorftigt prydlig skall man vara; nöt
Är namnet på en ko och kalf och stut,
Och deras prydnad –
Jemt fingrerar hon
Uppå hans hand! – Hör på, du muntra kalf,
Är du min kalf?
Mam. Ja, om ni vill, min far.
Leont. Du saknar mina knölar uti skallen,
Fullkomligt vore du mig annars lik.
Dock säges det, att vi hvarannan likna
Som tvenne ägg. Så säga qvinnorna,
Som säga allt. Om ock de vore falska
Som färg på svart,[2] som vind, som vatten, falska
Som den vill hafva tärningarna gjorda
Som ej vill skilja mellan mitt och ditt,
Så är dock pojken lik mig. Kom, god junker,
Se hit med himla-ögat, söta skälm,
Min skatt, min pojke! – Kan din mor? – Månn’ det? –
Inbillning, du mitt hjerta genomborrar!
Du gör det möjligt som omöjligt tycks,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
