- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Åttonde bandet /
278

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. V, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Ack, din mor, din mor!" Sedan beder han Böhmen om
förlåtelse, derpå omfamnar han sin måg, klämmer
sedan nästan ihjel sin dotter med omfamningar;
nu tackar han den gamla herden, som står der
som en väderbiten bild på en brunn sedan urminnes
tider. Jag har aldrig hört talas om ett sådant möte;
det förlamar berättelsens kraft att följa med och
förintar all beskrifning.

2 Adelsm. Men hvart tog då Antigonus vägen,
han som förde bort barnet?

3 Adelsm. Också det låter som en gammal saga,
som alltid har något att förtälja, om också tron
sofver och icke ett enda öra är öppet.
Han blef sliten i stycken af en björn: detta
intygar fåraherdens son, som icke allenast har
sin enfald – den tyckes vara stor – till
en borgen för utsagans trovärdighet, utan också
en näsduk och ringar som tillhört Antigonus, och som
Paulina känner igen.

1 Adelsm. Hvart tog då skeppet och hans följeslagare vägen?

3 Adelsm. Till sjöbotten i samma ögonblick som
deras herre dog, allt i den unga herdens åsyn;
så att alla verktyg, som bidrogo till att utsätta
barnet, gingo förlorade i samma stund som det blef
upphittadt. Men ack, hvilken ädel kamp mellan fröjd
och smärta utkämpade icke Paulina! Hon sänkte det
ena ögat för det att hon hade förlorat sin man; hon
höjde det andra mot himmelen för det att oraklet
blifvit fullbordadt. Hon lyftade prinsessan från
marken och stängde så in henne i sin famn, som om
hon ville fästa henne vid sitt hjerta, på det att
hon icke måtte löpa fara att förlora henne.

1 Adelsm. Denna storartade scen var värd konungar
och prinsar till åskådare, ty af sådana spelades den.

3 Adelsm. Men det mest rörande af allt, och som
riktigt metade efter mina ögon, – vattnet fick det,
men icke fisken – var att se huru vid berättelsen
om drottningens död och sättet huru hon omkom –
konungen bekände och beklagade allt detta uppriktigt –
åhörandet småningom sårade hans dotter, till dess hon,
från den ena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:48:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/h/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free