Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lika för lika. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vill för den ej bedja, måste dock;
Jag får för den ej bedja, tvingas dock
Af krig emellan vill och icke vill.
Ang. Nå väl, till saken!
Isab. Jag har en bror, som är till döden dömd;
O, döda blott hans synd, men icke honom!
Fångv. Förläne Gud dig kraft att röra hjertan!
Ang. Fördöma brott, men ej förbrytaren!
Fördömdt är hvarje brott förr’n det är gjordt.
Mitt kall förfölle till en nullitet,
Om brott jag straffade, som lagen kräfver,
Och släppte lös förbrytarn.
Isab. Rätt, men strängt![1]
Jag hade då en bror. – Gud skydde er! (Vill gå).
Luc. (Till Isabella). Släpp honom ej. Ännu en gång, och bed!
Böj knä för honom, häng er vid hans mantel.
Ni är för kall; begärde ni en knappnål,
Ni kunde icke bedja tamare.
Ännu en gång!
Isab. Skall han nödvändigt dö?
Ang. Det fins ej hjelp, mitt barn.
Isab. Åh jo; jag tror,
Att hvarken himlen eller menskor harmas
Åt er benådning, om ni skonar honom.
Ang. Jag vill ej det.
Isab. Ni kan väl, om ni vill?
Ang. Hvad jag ej vill, det kan jag icke göra.
Isab. Ni kunde säkert utan brott mot verlden,
Om blott för honom så ni ömmade
Som jag?
Ang. Han re’n är dömd: det är för sent.
Luc. (Till Isabella). Ni är för kall!
Isab. För sent? O nej! Om jag ett ord har sagt,
Jag kan det återtaga. Lita på
Att ingen ståt som hör de store till,
En kunglig krona eller domarmantel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
